Leijonhufvud - Friherrlig - Nr. 26

Medeltida frälse- och riksrådsätt som härstammar från Södermanland. Äldste kände stamfader är domaren på Selaön, Kristiern (nämnd 1356 och död tidigast 1380) till Brunsberg i Ytterselö socken.
Hans sonsons sonson, riddaren och riksrådet Erik Abrahamsson (avrättad i Stockholms blodbad 1520) till Ekeberg i Lillkyrka socken i Örebro län, hade dottern Margareta Eriksdotter (1516–1551), vilken genom sitt giftermål med konung Gustav I blev Sveriges drottning 1536.
Erik Abrahamssons yngre son, riddaren och riksrådet Sten Eriksson (1518–1568) till Gräfsnäs i Erska socken i Älvsborgs län, upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 vid konung Erik XIV:s kröning i Uppsala och på sin dödsbädd 1568 5/10 utlovades han även grevlig värdighet. I samband med konung Johan III:s kröning 1569 10/7 bekräftades värdigheten för änkan Ebba Månsdotter (Lilliehöök) (1529–1609) och hennes efterkommande, se grevliga ätten Lewenhaupt nr 2.
Erik Abrahamssons sonson var riksrådet Erik Abrahamsson Leyennhuffuudh (1551–1616) till Ekeberg.
Dennes äldre son, legaten, ståthållaren och riksrådet Abraham Leyonnhufwudh (Leyenhuffwed) (1583–1618) till Nynäs i Nousis socken i Finland, upphöjdes i friherrlig värdighet 1610 22/4 i Nyköping av konung Karl IX. Han slöt dock själv sin friherrliga ätt på svärdssidan 1618 7/10.
Den senares yngre halvbroder, landshövdingen i Närke, Gustaff Läijonhufwudh (Lejennhuffuudh) (1597–1658) till Ekeberg, introducerades å ättens vägnar 1625 (10/3–4/4) i dåvarande andra klassen, riddarklassen, under dåvarande nr 23, men ätten uteslöts i senare matriklar såsom varande introducerad i högre värdighet. Han hade nämligen upphöjts i friherrlig värdighet 1651 17/6 på Stockholms slott av drottning Kristina och introducerades i denna värdighet 1652 15/10 under nr 26 varvid den adliga ätten utgick.
Ätten har gemensamt ursprung med grevliga ätten Lewenhaupt nr 2, se dito.
Friherrebrevet i original från 1651 är sedan 1905 deponerat i Riddarhuset.

Rang

Friherrlig

Ättenummer

Ursprung

Sverige, Södermanland, Ytterselö socken

Adlad

1651-06-17

Introducerad

1652-10-15

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… en fyradubbelt fördeelt Sköld, der mitt Vthj hans gamble och förre Wapn, som är, Tre gyllende Läijonhufwuder, twenne öfwerst och ett nedan mitt in Vnder, Vthj blått fält; Vthj den öfwerste på högre och den nederste Skölden på Wänstre sijdan står ett gyllende Leijon, medh Vpgapande Mun och Vthsträcht Tungo, fattandes med högre rammen eller foten ett dragit Swärd, Vthi rödt fält; Vthj den Öfwerste Skölden på Wänstre och den nederste på högre sijdan, äre twänne bare Swärd, medh förgylte fästen, korβwijs satte genom en grön Lårbär Crantz, Vthj hwitt fäldt: Ofwan på Skölden Twå öpne Tornerehiälmar, hwardere medh en Frijherre Chrona Vpå; Vthur den högre hiälmChronan opstå twänne Fahnor, af blå och guhl färga, trädde medh Stakerne igenom en grön LårberCrantz; Opå den Wänstre hiälmCronan stå twänne Swärd, medh gyllende fästen, och Klingorne Korβwijs satte igenom en grön LårbärCrantz; Aldeles som hele detta Wapn medh sine egentlige och naturlige färgor här hoos affmåhlat och repræsenteradt står; …”

Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-02-01.

Anmärkning: Blasoneringen anger två hjälmar och blasonering anges korrekt för den vänstra och den högra. Vapenmålningen har dock en tredje mitthjälm med hjälmprydnad som inte är blasonerad.