De Geer - Adlig - Nr. 291
Släkten härstammar från furstbiskopsdömet Liège. Den förste släktmedlem, som med någorlunda säkerhet kan påvisas, är Lambier de Geer till Chênée (död 1399).
En ättling till honom i sjätte led var köpmannen och bruksidkaren i Norrköping, Louis de Gere (1587–1652), vilken 1627 överflyttade till Sverige och samma år blev svensk medborgare. Han adlades 1641 4/8 i Stockholm av drottning Kristinas förmyndarregering. Han introducerades 1642 15/2 under nuvarande nr 291, samt erhöll konfirmationsbrev utfärdat 1646 6/2 på Stockholms slott av nämnda drottning. Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen. Grenar av den äldre ättegrenen har 1777 utgrenat sig i friherrliga ätten de Geer af Leufsta nr 253, se dito, och 1797 i friherrliga ätten De Geer af Finspång nr 312, se dito.
Andra grenar av den äldre ättegrenen, bl.a. nuvarande huvudmannagrenen, lever sedan 1730-talet i Nederländerna, där de 1814 28/8 och 1815 13/7 upp-tagits bland den nederländska adeln under namnet de Geer. En gren därav har 1822 11/6 upphöjts i baronlig värdighet enligt primogenitur som de Geer van Jutphaas men utgick 1988 1/5. En annan gren som 1867 22/2 upphöjdes i baronlig värdighet enligt primogenitur med namnet de Geer utgick 1900 24/2. Ytterligare en gren (den äldre delen av nuvarande huvudmannagrenen) erhöll rätten att skriva sig van Lintelo de Geer 1902 1/12 med vapenförbättring 1903 10/9.
Den yngre ättegrenen utgrenade sig med riksrådet Otto Wilhelm De Geer (1710–1769), vilken upphöjdes i friherrlig värdighet 1766 6/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik och skulle skriva sig till sitt eget adliga gods (Tervik), varför ätten introducerades 1776 30/4 under nr 271 med namnet De Geer af Tervik. Hans son finländske lantmarskalken friherre Robert Wilhelm De Geer af Tervik (1750–1820), upphöjdes i finländsk grevlig värdighet 1809 18/7 och introducerades som sådan 1818 29/1 under nr 3 bland grevar med namnet de Geer till Tervik. Ätten utgick såväl i den svenska friherrliga värdigheten som den finländska grevliga värdigheten 1855 18/10.
En gren av den yngre ättegrenen immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 29/1 under nr 26 bland adelsmän och utgick där 1925 14/4, men fortlever sannolikt i USA.
En annan linje av den andra yngre ättegrenen överflyttade i början av 1900-talet till Kanada och fortlever där och skriver sig de Geer.Ättemedlemmarna i Nederländerna skriver sig de Geer van Juthpaas, van Lintelo de Geer respektive de Geer och några ättemedlemmar i Kanada de Geer.
Originalsköldebrevet och konfirmationsbrevet i original är sedan 1932 deponerade i Riddarhuset.
Har du information/tillägg till stamtavlan?
Vi vill hela tiden bli bättre – berätta vad du tycker, så tar vi det vidare.
Tillägg/Rättelse
”*” anger obligatoriska fält
SAK 2022.
Blasonering
”… En Silfwerfärgad Sköld der vthi Ståendes fem röde Rutor, den medleste Ruutan Ziradt med tree gula lilier, een mitt på, och een wid hwar ända: Åfwan på Skölden, een öpen Tornerehielm, hielmtäcket och Kantzen med guult, hwitt och rött fördeelte; Åfwan på Hielmen ett grott Bockahufwud med sin fulkomlige halß och tw försölfade Horn, aldeles såsom thed här afmålat står:”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-01-25.