Mellin - Grevlig - Nr. 43
Utgrenad ur friherrliga ätten Mellin nr 92, se dito.
Generallöjtnanten och generalguvernören över Bremen och Verden sedermera fältmarskalken och generalguvernören över Pommern friherre Jürgen Mellin (1633–1713) upphöjdes i grevlig värdighet 1696 22/8 i Kungsör av konung Karl XI och introducerades 1697 6/11 under nr 43. Sköldebrevet utfärdades dock först 1698 29/1 i Palatset i Stockholm av konung Karl XII. Mellin ska dessutom ha upphöjts i tysk-romersk grevlig värdighet 1696 6/8. Ätten var aldrig bofast i Sverige utan i Pommern och Baltikum, där den var inskriven på riddarhusen i Estland 1747 och Livland 1783. Efter andra världskriget var ätten bosatt i Tyskland men utgick där på svärdssidan 1967 26/11 och på spinnsidan 1975 21/11.
((SAK 2025))
Har du information till stamtavlan?
Målet med stamtavlorna är att de förmedlar noggrann och uppdaterad kunskap om ätterna i gångna tider. Tack på förhand för ditt bidrag till det!
Tillägg/rättelse
”*” anger obligatoriska fält
Stiernstedt & Klingspor, Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok, (1857-1879).
Blasonering
”… Wapn och Sköld, som är fördeelt med twenne streck i längden samt ett i twäran uti 6. delar, och mitt utj den samme står dess gamble Adelige Stamwapn som är en med guld, silfwer och blott rutwijs fördeelt sparre i gullfält; men af sielfwe grefweliga wapnet är det första fältet genom en bande wijs stelt ström af silfwer skilt i twenne deelar, warandes den öfre delen röd och den nedre blå, öfwer begge delarne samt strömen sträcker sig ett gyllende Leijon; det andre feltet är genom ett streck i lengden fördeelt i twenne lijka dehlar, utj den högre delen wijser sig ett schackspeel af silfwer och swart, i den wänstre trenne swarta Korpar öfwer hwardere i gullfelt; i dhet tredie feltet står en swart Lindorm med uthslagne Wingar och en gyllen Crantz om halsen i silfwer felt, det fierde feltet är uti alt lijkt med det tredie, det femte feltet är med ett streck i lengden fördelt i twenne dehlar, utj den högre dehlen som är blå wijser sig ett gyllende Leijon, hållandes ett swerd utj den wänstre som är af silfwer står halfwe delen af en fläckt örn; det siette och siste feltet är öfwer alt lijkt med det förste, åfwan på skölden stå trenne öpne Tornerhielmar med en grefwelig Crona på hwardera hielmen; öfwer den medelste hielm Cronan wijser sig en äfwen slijk sparre som i seilfwe stamwapnet, öfwerst på spitzen ziradt med fem plumager med silfwer och rödt, hwar om annan fördeelt; utur den högre hielm Cronan upstijga twenne blå Estandarer och äfwen så månge fahner, med gull och blått i längden fördelte; öfwer den wänstre hielm Cronan står ett Leijon af gull, hållandes halfwe delen af en swart fläckt örn emellan ramarne, På hwardere sijdan om wapnet står en Support af en swart Grijp, Löfwerket är gull sölfwer, blådt och rödt hwartom annan bemängt, aldeles som dette wapn med sine egnentelige färgor hähoos reprӔsenterat och afmålat står, ….”
Riksregistratur, 1698-01-29, fol. 741. (SE/RA/1112.1/B/599)
Transkription: Göran Mörner, 2022-02-15.