Åkerhielm - Adlig - Nr. 987
Släkten härstammar från Södermanland. Äldste kände stamfader är skattebonden i Skäggesta (nu Åkersro) i Åkers socken Joan (Joen) Olofsson (nämnd 1541– 1561).
Hans sonsons son var prosten Magnus Jonæ Agriconius (1604–1655), som först var kyrkoherde i Åkers och Länna pastorat och sedan i Nyköpings östra pastorat av Strängnäs stift.
Dennes son, sekreteraren i Kungliga kansliet sedermera statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius (1629–1702), adlades 1679 7/12 i Ljungby av konung Karl XI med namnet Åkerhielm. Han introducerades 1682 7/10 under nuvarande nr 987.
Denna gren av den adliga ätten utgick på svärdssidan 1751 21/11 då den siste manlige medlemmen upphöjdes i friherrlig värdighet, se friherrliga ätten Åkerhielm af Blombacka nr 232.
Emellertid hade Åkerhielms styvson, bergmästaren i Nora och Lindes bergslager i Örebro län sedermera bergsrådet Jacob Hertzen (1674–1733), av en ursprungligen holländsk släkt, adlats 1704 9/3 i Heilsberg i Ostpreussen av konung Karl XII. Han skulle inbegripas i styvfaderns sköldebrev och föra dennes namn och vapen, och introducerades sålunda samma år under nuvarande nr 987.
Denna gren av den adliga ätten har inte varit representerad i Sverige sedan 1893 då den siste manlige medlemmen överflyttade till USA. Grenen synes vid vidare efterforskningar vara utdöd.
Här bör vidare nämnas Samuel Åkerhielms syster Anna Månsdotter Agriconia (1642–1698), vilken ska ha adlats och inbegripits i broderns sköldebrev. Beslutet om detta har dock inte kunnat återfinnas.
Ätten utgick på svärdssidan 1931 17/2 eller senare och på spinnsidan 1952 eller senare.
Ätten är sedan 1731 utgrenad i friherrliga ätten Åkerhielm af Margrethelund nr 205, se dito.
Ätten är sedan 1751 utgrenad i friherrliga ätten Åkerhielm af Blombacka nr 232, se dito.
Originalsköldebrevet för adliga ätten Åkerhielm från 1679 är sedan 1887 deponerat i Riddarhuset.
((SAK 2025))
Har du information till stamtavlan?
Målet med stamtavlorna är att de förmedlar noggrann och uppdaterad kunskap om ätterna i gångna tider. Tack på förhand för ditt bidrag till det!
Tillägg/rättelse
”*” anger obligatoriska fält
Stiernstedt & Klingspor, Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok, (1857-1879).
Blasonering
… en uti twerran fördeeld skiöldh, hwar öfre dheet som giörer tredie deelen af heela skiölden ähr af Guldh af dhen undre deelen blåå med tree af ett halm upstijgande gyllene Kornax; ofwan på Skiöldhen en open Adeligh Tornerehielm, uthur hwilcken upstijga emillan twå rödha Wallmoy, tree gyllene Kornax, Crantzen medh Löfwercket af Guldh och Blåå färga; aldeles som dhet härhooß med sine egentelige färgor afmåhlat ähr….
Sköldebrevet i original, RHA (1679-12-07).
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-06-02.