Gyldenstolpe - Grevlig - Nr. 35
Släkten härstammar från Ångermanland. Äldste kände stamfader är sysslomannen vid Växjö hospital (från 1615) Olaus Olai Angermannus (död troligen senast 1630).
Hans son, juris och politices professorn vid Akademin i Åbo, doktor Michael Vexionius (1609–1670), adlades 1650 19/10 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet Gyllenstolpe, och introducerades samma år 6/11 under nuvarande nr 504.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Ätten var inte representerad i Sverige efter 1809, men immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 6/2 under nr 40 bland adelsmän. Den upphöjdes i finländsk friherrlig värdighet 1827 15/4 och introducerades 1829 16/7 under nr 31 bland friherrar, men den utgick liksom den svenska adliga ätten 1831 11/4.
Emellertid hade hovkanslern sedermera lantmarskalken, riksrådet, kanslirådet och guvernören hos prins Karl liksom kanslipresidenten Nils Gylldenstolpe (1642–1709), upphöjts i friherrlig värdighet 1687 10/12 på Stockholms slott av konung Karl XI, och introducerades 1689 5/2 under dåvarande nr 86, men ätten uteslöts ur matrikeln 1727 såsom varande introducerad i högre värdighet.
Han upphöjdes nämligen vidare i grevlig värdighet 1690 1/10 på Stockholms slott av konung Karl XI, och introducerad i denna värdighet 1693 3/11 under nr 35 varvid den friherrliga ätten utgick.
Ätten utgick på svärdssidan 1961 10/4 och på spinnsidan 2017 8/12.
Originalsköldebrevet från 1650, friherrebrevet i original från 1687 och grevebrevet i original från 1690 förvaras sedan 1961 i Riddarhuset.
(SAK 2016)
Har du information/tillägg till stamtavlan?
Vi vill hela tiden bli bättre – berätta vad du tycker, så tar vi det vidare.
Tillägg/Rättelse
”*” anger obligatoriska fält
Stiernstedt & Klingspor, Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok, (1857-1879).
Blasonering
”. . . een i Lengden med trenne, så och med ett twärstreek i Åtta deelar fördehlt Skiöld mitt uti den samme står deβ Stamwapen, som är en blå Skiöld och däruti en gyllene Stålpe, bekrönt med een Lager Crantz af Sölfwer. Men af sielfwa Grefwelige Wapnet är det första fältet af Gull uti hwilcket ligger een blå Muur, och utur den samme upstiger öfra deelen af een Grijp af röd färg, hållandes een blå Pelare emellan fötterne som med een grön Lager Crantz är bekrönt. Det andra Fältet är swart, hwaruti ståår ett Krönt Leijon af Gull, hållandes öfwerste spitzen af Mercurij Staf i högra Rahmen, warandes fältet kring Leijonet med små Stiernor af Gulld öfwerströdt. Det tredie Fältet är af Sölfwer och däruti een flygande Dufwa af naturlig ferg, hållandes en grön qwist i Munnen emellan twänne röda bander; Det fierde Fältet är Rödt och däruti Mercurij Staf af Gull, sampt een bahr Wäria af Sölfwer emot hwar annan Korβwijs stälte; Det femte Fältet är till alla deβ dehlar lijkt med det fierde, och äfwen det Siette med det Tredie, så och det Siuende med det Andra; sampt det Åttonde med det första, åfwan på Skiölden stå trenne öpne Tårner Hielmar med en Grefwelig Crona på hwardera Hielmen, utur den medelsta Hielm Cronan upstijger en Gyllene Stolpe af samma skick som i sielfwa StamWapnet, dock allenat med den andring, at Crantzen öfwer denne är Grön ståendes emellan twenne Wingar, hwilkas högre öfwre och Wänstra nedre deelar äre af Gull och de begge öfrige blå, Utur den högre Hielm Cronan upstijger ofra deelen af een Grijp i allting lijk med den som står i det första Fältet, uthur den Wänstra Hielm Cronan wijser sig öfra deelen af ett Crönt Leijon af Gull, hållandes een Mercurij Staf af Gull i Högre Rahmen. Löfwärcket eller Hielmtäcket är af Gull, Sölfwer, Blått, Rödt och Swart, aldeles som detta Grefwelige Wapnet här ofwanföre med sine rätte och Naturlige Färgor afmåhlat finnes.”
Grevebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-04-22.