Fleming af Liebelitz - Friherrlig - Nr. 17

Släkten härstammar möjligen från Pommern, där en Claus Fleming nämns som fogde i Barth 1331–54 och då är försedd med samma vapen som den senare svenska ätten. Han var sannolikt far till riddaren Peder Fleming som från Danmark inkom till Sverige under konung Erik av Pommerns tid. Han levde ännu 1406 och ligger begravd i Riddarholmskyrkan.
Peder Flemings ättling i femte led, slottsloven i Stockholm sedermera ståthållaren på Reval och över Estland Lars Fleming (död 1562), upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala med Nynäs i Nousis socken i Finland som friherrskap. Denna gren utgick dock på svärdssidan 1569 5/1.
Peder Flemings ättling i femte led och Lars Flemings kusin, riksrådet och översteamiralen (riks-amiralen) sedermera riksmarsken Claes Fleming (död 1597), upphöjdes i friherrlig värdighet 1569 2/8 av konung Johan III med Vik i Sjundeå socken i Finland som friherrskap och erhöll friherrligt vapenbrev givet 1591 16/6 i Stockholm av konung Johan III men även denna gren utgick på svärdssidan 1599 10/11.
Den adliga ätten Fleming introducerades genom lottning 1625 (10/3–4/4) såsom s.k. riksrådsätt i dåvarande andra klassen, riddarklassen, under sedermera nummer 4. Den utgick i denna värdighet 1825 20/1. Emellertid hade de fem barnen, tre söner och två döttrar, till avlidna riksrådet, amiralen, överståthållaren i Stockholm och lagmannen över Söderfinne lagsaga Claes Fleming (1592–1644), upphöjts i friherrlig värdighet för faderns förtjänster 1651 26/3 i Stockholm av drottning Kristina med Liebelitz i Kexholms norra län i Finland som friherrskap. Sönerna var riksrådet och amiralen Herman Fleming (1619–1673), kammarrådet sedermera riksrådet Lars Fleming (1621–1699), och sedermera riksrådet Göran Fleming (1628–1667), samt döttrarna Barbro Fleming (1624–1693) och Anna Fleming (1626–1651). Sönerna introducerades 1652 15/10 under nr 17 med namnet Fleming af Liebelitz.
Lars ättegren utgick på svärdssidan 1719 och Görans 1752 20/3. 
Vidare hade presidenten i Bergskollegium och landshövdingen i Stora Kopparbergs län sedermera lantmarskalken och riksrådet Erich Fleming (1616–1679), upphöjts i friherrlig värdighet 1654 12/5 på Uppsala slott av drottning Kristina med Lais i Livland som friherrskap och introducerats samma år 11/5 (en dag före diplomets utfärdande) under nr 39 men ätten utgick på svärdssidan 1786 29/7.
Änkan, friherrinnan Anna Cruus af Gudhem (1654–1692), till riksrådet, riksskattmästaren och presidenten i Kammar-, Kommers-, och Bergskollegierna, lantmarskalken friherre Claes Fleming af Liebelitz (1649–1685) och de sex barnen, tre söner och tre döttrar, upphöjdes för hans förtjänster i grevlig värdighet 1687 10/12 på Stockholms slott av konung Karl XI. Sönerna var sedermera kammarherren friherre Herman Fleming af Liebelitz (1676–1720), sedermera fänriken vid Livgardet friherre Lars Fleming af Liebelitz (1678–1702), och sedermera kaptenen vid Dückers dragonregemente friherre Claes Gustaf Fleming af Liebelitz (1679–1708), samt döttrarna friherrinnan Christina Fleming af Liebelitz (1675–1703), friherrinnan Agneta Fleming af Liebelitz (född 1676) och friherrinnan Anna Fleming af Liebelitz (1682–1737). Sönerna introducerades med namnet Fleming 1689 5/2 under nr 26, men ätten utgick på svärdssidan 1729 15/11.
En av rikets herrar, en av De aderton i Svenska Akademien, riksmarskalken och statsrådet, lantmarskalken friherre Claës Adolf Fleming af Liebelitz (1771–1831), upphöjdes i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet, 1818 11/5 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan och introducerades i denna egenskap 1820 3/5 under nr 132, men slöt själv sin grevliga ätt 1831 12/5.
En gren av ätten immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 26/2 under nr 1 bland friherrar, men utgick på svärdssidan 1852.
Den yngre grenen överflyttade 1892 till USA och fortlever där.
Friherrebrevet i original för friherrliga ätten Fleming af Lais från 1654 förvaras i Riddarhuset. Grevebrevet i original från 1818 förvaras i handskriftsavdelningen i Uppsala universitetsbibliotek.

Rang

Friherrlig

Ättenummer

Ursprung

Tyskland, Pommern ?

Adlad

1651-03-26

Introducerad

1652-10-15

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… Een fyradubbel fördeelt sköldh, der mit uthi deres förre och gamble Flemminge vapn. Uthi den öfverste skölden på högre sijdan ett skepp i fulle segel uthi blådt feldt. Uthi den nederste på vänstre tree rödha blomster eller blommor medh sine oprättstående stielckar i lijka motto uthi blådt felt. Uthi den öfverste skölden på vänstre sijdan tvänne skytt, vändande sigh emoot skeppet medh uthfräsande eldh eller lågha uthur munnen och fängpannan uthi guhlt felt, och uthi den niderste på högre sidan ett slott. Ofvan opå skölden tvenne öpne tornerehielmar, täcken och crantzerne medh guhlt, rödt, hvitt och blådt fördeelte, hvarthere hielmen medh een frijherre chrona opå. Öfver den högre hielmchronan står det gamble Flemminge vapnet och uthur den vänstre hielmkronan opstå tree röde blomster eller blommor medh sine oprättstående stielkar, aldeles som hele dette vapn medh sine egendtlige färgor härhoos repraesenterat och afmåhlat står.”

Sköldebrevssamlingen. Friherrebrev. Vol. 1. RA.