Charpentier - Adlig - Nr. 765
Ätten omfattar två genom giftermål befryndade ättegrenar.
Den äldre ättegrenen härstammar från Normandie i Frankrike med en Jean Charpentier, arvherre till Menila, som äldste angivne stamfader, vilken levde i början av 1500-talet.
Hans sonsons son, överstelöjtnanten vid Åbo läns infanteriregemente, Toussainet Charpentier (1611–1683), vilken kom i svensk krigstjänst 1631, adlades 1664 3/9 på Stockholms slott av konung Karl XI:s förmyndarregering med bibehållet namn. Han introducerades 1668 16/6 under nuvarande nr 765.
Hans sonson, generalmajoren i armén och översten för artilleriregementet sedermera generallöjtnanten Claes Robert Charpentier (1706–1782), upphöjdes i friherrlig värdighet 1772 12/9 på Stockholms slott av konung Gustav III men tog aldrig introduktion i denna egenskap, utan uppflyttades 1778 3/11 såsom kommendör av Svärdsorden i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen. Den äldre ättegrenen utgick med honom 1782 20/5.
Kursachsiska kommissionsrådet sedermera berghauptmannen och chefen för bergväsendet Johann Friedrich Wilhelm Charpentier upphöjdes i tysk-romerskt riksadligt stånd 1784 11/7 i Wien av kejsar Joseph II med samma vapen som den svenska ätten, och uppgav sig härstamma från denna genom att vara sonson till Toussainet Charpentier vilket inte förrän under 2000-talet verkar ha kunnat bekräftas. Den ursprungliga ättegrenen, tillika den egentliga huvudmannagrenen, slöts 1903 13/12.
Den yngre ättegrenen härstammar från en vallonsläkt från furstbiskopsdömet Liège i nuvarande Belgien. Äldste kände stamfader är grytgjutaremästaren Thomas Le Cler (Le Clair, död 1675), vilken inkom till Sverige senast 1653 och slutligen vann burskap som borgare och järnkrämare i Stockholm 1674. Hans sonson, ryttmästaren vid Tavastehus läns infanteriregemente Collin L´Eclaire (1683–1737) ingick äktenskap med Anna Elisabeth Charpentier (1699–1755), syster till ovannämnde generallöjtnanten Claes Robert Charpentier.
Deras två söner, kaptenen vid arméns flotta i Finland sedermera majoren Robert Gustaf L´Eclaire (1727–1802) och löjtnanten vid Österbottens regemente sedermera kaptenen Carl Friedrich L´Eclaire (1729–1779), adlades genom kunglig resolution given 1773 11/7 på Ekolsund av konung Gustav III. De skulle inbegripas under morbroderns nummer, men introducerades först efter hans död. Enligt en förnyad kunglig resolution given 1773 17/11 på Stockholms slott av konung Gustav III skulle de dock byta namn och hädanefter skriva och kalla sig Charpentier. Sålunda introducerades de 1777 13/5 under morbroderns nr 765.
Carl Friedrichs ättegren utgick på svärdssidan 1815 5/1.
De i Finland boende grenarna immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 64 bland adelsmän. Huvudmannagrenen är bosatt i USA, liksom en del av den andra äldre grenen vilken överflyttade dit på 1920-talet.
Beträffande personbeståndet i Finland, inklusive huvudmannagrenen, se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet är sedan 1971 donerat till Finlands Riddarhus, och friherrebrevet i original är sedan 2021 donerat till Sveriges Riddarhus.
Blasonering
”… een blå Skiöldh, ther uthj een brunn medh springandhe Watn på een gröön botten, der uppå står een Hiort medh sin naturlige färga, wändandes sitt hufwudh emot brunnen. Ofwan uppå Skiölden een öppen Tornerhielm, täcket och Crantzen medh guul, rödh och blåå färgor fördeelt, ofwan uppå hiälmen een beväpnat arm, hållandes i handen ett dragit swärdh och på huardera sijdan om armen een fahna, den ena blåå och den andra röödh, Aldeeles effter som sielfwe Wapnet medh sine egentelige färgor här hoos repræsenterat och afmålat ståår.”
Sköldebrevet i original, FRH.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-01-16.