Aminoff - Adlig - Nr. 456
Ättens med säkerhet äldste stamfader är streltserhövitsmannen, sedan 1612 i svensk tjänst, och sedermera ståthållaren på Ivangorod i Ingermanland, Feodor Gregorievitj Aminev (död 1628) av rysk adel. Han förklarades för svensk adelsman genom förläningen av sköldebrev 1618 24/9 på Stockholms slott av konung Gustav II Adolf och kallas i sköldebrevet för Aminoff.
Ätten introducerades med hans son, översten och underståthållaren på Augdov (Gdov) i Ingermanland, Esaias (Isai) Aminoff (död 1657) 1650 9/10 under nuvarande nr 456, och uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Två grenar immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 36 bland adelsmän och fortlever där och delvis i Sverige.
Av den yngre grenen upphöjdes generalmajoren sedermera presidenten Johan Fredrik Aminoff (1756–1842), jämte dennes då levande tre söner, sedermera kollegierådet Gustaf Aminoff (1803–1838), sedermera generalen av infanteriet och generaladjutanten Adolph Aminoff (1806–1884), och sedermera kanslisten Fredric Aminoff (1807–1880) i svensk friherrlig värdighet enligt primogenitur, varvid värdigheten åtföljer äldste son, son efter son, 1808 15/10 i Högkvarteret i Lemlands prästgård på Åland av konung Gustav IV Adolf. Men då de efter 1809 kvarblev i Finland tog de aldrig introduktion i Sverige i denna värdighet.
Gustaf slöt själv sin ättegren 1838 28/10 och Adolph slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1884 2/11.
Johan Fredric Aminoff erhöll 1812 6/5 finländsk bekräftelse på värdigheten dock utan begränsning därav och introducerades på Finlands Riddarhus 1818 17/9 under nr 25 bland friherrar. Han upphöjdes slutligen 1819 12/9 i finländsk grevlig värdighet enligt primogenitur och introducerades 1821 6/11 under nr 5 bland grevar. Sålunda är finländske greven Aminoff samtidigt svensk friherre, dock ej introducerad.
En medlem av tredje yngre grenen återfick representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1976 9/12.
Medlemmar av fjärde och femte yngre grenarna skriver sig Forrest, Jernberg, Järnberg, Kårebrand, Pihl, och Persson.
Beträffande personbeståndet i Finland se Finlands Adelskalender.
Blasonering
”… een skiöldh vthi Fyra deelar, medh Rödh och guul ferga korβwijβ fördeeldh och der vthi i den öfre fördelningen opå den högre och i den nedre på den wenstre sijdan tuå huita Glafuen medh een guul Flögh fram opå i Kårβ genom een Förgyldh Crona vddarna vppwändt satta, Men i den öfre fördelningen opå den wenstre och i den nedre opå den hogre sijdan een springiande hiordt medh sin Naturliga ferga, och ofuan opå skiölden een öpen TornerreHielm Täcket och Krantzen medh rödh guull och huit ferga fördeelte och mit ofuan opå hielmen een half Hiordt medh een Vprest Glafuen opå huar sijda, effter som sielffue afmålade wapnet här hooβ dedh wiedare Vtwijser.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, Stf 07:001.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-02-15.