Wattrang - Adlig - Nr. 848
Släkten härstammar från Hälsingland. Tidigare uppgivna äldsta släktled har arkivforskning visat vara uppdiktade inför uppmålningen 1700/1701 av det så kallade Wattrangska stamträdet på Sandemar i Österhaninge socken, Södermanland. Äldste kände stamfader enligt arkivkällor är skattebonden i Vattrång i Harmångers socken Olof Hindersson (nämnd 1542, död senast 1555). Hans sonson var kyrkoherden i Södertälje pastorat, Strängnäs stift, prosten Johannes (Hans) Joannis Wattrangius (1578–1652).
Den senares två söner, livmedikusen och medicine doktorn sedermera arkiatern Zacharias Wattrang (1620–1687) och referendariesekreteraren i Kungliga kansliet sedermera revisionssekreteraren Jacob Wattrang (1630–1698), adlades 1673 23/6 på Stockholms slott av konung Karl XI med bibehållet namn. De introducerades 1675 22/9 under nuvarande nr 848.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Zacharias ättegren utgick 1827 2/2, och ätten utgick på svärdssidan 2010 25/5.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätterna Wattrang nr 612, nr 1274 och nr 1396.
Originalsköldebrevet från 1705 för adliga ätten Wattrang nr 1396 förvaras sedan 1899 i Nordiska museet (NM.0086184).
Blasonering
”… Skölden fördeelt på twäran i twenne fällt, af hwilka thet öfre, warandes något mindre ähr blått medh tree Stiärnor af Gulld Zirat, men thet nedrige af Sölfwerfärga och theruthj een tupp af rödachtigh färg medh Utslagne wingar stående; på Skiölden een öppen hielm medh Krantz och kringhängiande löfwärck, af blå, rödh och Sölfwerfärga, hafwandes ofwan uppå sigh twänne upstående Örnwingar, med blått och rödt fördeelte, emellan hwilke lyser een Stierna af guld, alldeles på sätt och wijs som thet här hoos medh sine egentelige färgor afsatt och måhlat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 03B:287.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-11-13.