von Strokirch - Adlig - Nr. 1233
Släkten härstammar från Tyskland. Den med visshet äldste kände stamfadern är borgaren i Lübeck,
Joachim Strokerken (omnämnd 1610, död 1644). Hans son Michael Strokirck (död 1651) överflyttade via Åbo till Stockholm där han blev handlande.
Dennes två söner, kamreraren i Kammarkollegium sedermera assessorn i Kammarrevisionen, Johan Strokirck (1645–1719) och generalguvernementskamreraren i Livland sedermera överinspektoren vid Stora sjötullen i Riga, Paul Strokirck (1651–1710), adlades 1691 18/10 i Stockholm av konung Karl XI med namnet von Strokirch. De introducerades 1693 3/11 under nuvarande nr 1233.
Paul slöt själv sin ättegren 1710.
Presidenten i Svea hovrätt, Henning Adolph von Strokirck (1737–1826), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1815 26/1 på Stockholms slott av konung Karl XIII. Han introducerades samma år 25/2 under nr 348, men ätten utgick på svärdssidan 1841 27/4.
Huvudmannagrenen fortlever idag i Australien. Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten von Strokirch nr 1059 och utdöda friherrliga ätten Strokirch nr 239.
Originalsköldebrevet från 1684 för utdöda ätten von Strokirch nr 1059 förvaras i Lettiska Riksarkivet i Riga (5561:1:368). Originalsköldebrevet från 1691 är sedan 2017 deponerat i Riddarhuset.
Blasonering
”… utj ett blått Fält ett förgylt Torn medh Korβ oppa Spetzen, och Tree Knappar eller Kuhlor inunder, så och twenne sluut öfwer Tornet liggiande röda band, utj den öfre Twå, och i den nedre Tree hwijta Roosor, ofwan på Skiölden een öppen Torrner Hielm, och dheröfwer Twå emoth hwar annan uthslagne Wingar, hwilka medh Gull och blått mitt i tu så äre fördelte, att den Högre Wingans öfredeehl är förgyld, och den nedra blå, twert om åter den wänstras Öfredeel blå, och den andra förgyld, och emillan Wingarne sådanne twenne band medh Roosor besatte, som öfwer Tornet liggia, Löfwärket är medh Gull, hwitt och rödt bemängt, aldeles som sielfwa Wapnet medh des egentelige Färgor här hoos står afmåhlat och repræsenterat.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-02-19.