von Krusenstierna - Adlig - Nr. 460
Ätten består av två genom gifte befryndade släkter, med en äldre ursprunglig ättegren och två yngre adopterade ättegrenar. Den äldre ursprungliga ättegrenen är senare förgrenad i den äldre estländska ättegrenen och i den yngre svenska ättegrenen.
Den äldre ursprungliga ättegrenen härstammar från Sachsen-Anhalt i Tyskland. Äldste kände stamfader är borgaren i Mansfeld, Nicolaus Krause. Hans sonson var pastorn i Eisleben Johannes Crusius (1550–1616).
Dennes son, assessorn vid borgrätten i Reval sedermera hovrådet och ståthållaren i Reval, Philip Crusius (1597–1676), adlades 1649 9/3 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet von Kruus. Han introducerades 1650 6/11 under nuvarande nr 460, varvid namnet dock ändrades till von Krusenstiern för att inte förväxlas med de övriga ätterna Kruus.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Ättens hemvist var huvudsakligen i Estland fram till 1714 då stamfadern för den yngre svenska ättegrenen, Mauritz Adolf (1707–1794), överflyttade till Sverige. Dessa medlemmar lever idag i Sverige, USA och Australien.
Den i Estland kvarboende äldre estländska ättegrenen inskrevs på Estlands Riddarhus 1746 och fortlevde där till 1939 och i Ryssland till 1918. Dessa medlemmar lever idag i Polen, Tyskland, Kanada och USA. En medlem överflyttade emellertid till Sverige 1929 och återvann representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1945 21/6.
De yngre adopterade ättegrenarna härstammar från Blekinge. Äldste kände stamfader är arkliskrivaren Petter Grameen. Hans son, översten vid Amiralitetet, Nils Grameen (död 1785), var gift med Johanna Maria von Krusenstjerna (1738–1802).
Deras äldre son, överstelöjtnanten vid Örlogsflottan sedermera konteramiralen och kommendanten i Karlskrona, Mauritz Peter Grameen (1766–1813), adlades genom kunglig resolution given 1801 28/5 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på adliga ätten von Krusenstjernas namn och nummer. Han introducerades 1803 30/3 under nr 460. Denna ättegren utgick på svärdssidan 1959 27/9 och på spinnsidan 2007 10/9.
Deras yngre son, majoren vid flottorna, kaptenen vid Örlogsflottan Fredrik Wilhelm Grameen (1768–1822), adlades genom kunglig resolution given 1805 17/5 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på adliga ätten von Krusenstjernas namn och nummer. Han introducerades 1806 17/5 under nr 460. De adopterade ättegrenarnas medlemmar lever idag i Sverige och USA.
Ättemedlemmar skriver sig förutom von Krusenstierna även von Krusenstjerna, von Krusenstiern, von Krusenstjern, von Krusenstern, Cruse, Kruse, Krusen, Krusensterna och Krusenstjerna.
Blasonering
”… een blåå Sköldh medh een bögdh rödh Arm, hollandes j handen een guul pflitzbåga, och mitt öfwer Armen een förgylt stierna: Åfwan på Skölden een öpen t(orner)hielm, Crantzen och hielmtäcket sampt löffwärcket medh guult blott och rött fördeelt. På hielmtäcket ett Persianisk bunt, och öfwer buntet een Oprett rödh pijl, aldeles som siälfwe Wapnet här mitt på, medh sine egentelige färgor representerer och affmålat står.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 01:010 (1649-03-09).
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-09-27.