von Kothen - Adlig - Nr. 995
Släkten härstammar enligt traditionen från Ösel där personer med namnet Cothenius förekommer sedan 1580-talet. Som äldste kände stamfader anges en Christopher Cothenius som disponerade Hallikas i Kielkonds socken och som var superintendent på ön under danska perioden 1645. Han uppges vara fader till majoren och kommendanten i Narva, Christopher Kothen (död 1662), vilken kort före sin död ska ha fått löfte om adelskap.
Hans två söner, kaptenen vid Berndt Taubes (sedan Budbergs) finska dragoner sedermera majoren vid Tavastehus läns infanteriregemente Mathias Christopher Kothen (död 1701), och pikeneraren vid Livgardet sedermera översten Simon Gustaf Kothen (1662–1736), adlades 1681 30/4 i Kungsör av konung Karl XI med namnet von Kothen. De introducerades 1682 7/10 under nr 995.
Landshövdingen i Västerbottens län, Magnus Adolph von Kothen (1704–1775), upphöjdes i friherrlig värdighet 1771 15/10 på Stockholms slott av konung Gustav III, och introducerades 1772 5/12 under nr 252.
Ätten var inte representerad i Sverige efter 1809 men immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 18/1 under nr 16 bland friherrar och utgick där 1987 12/5. En medlem hade dock 1923 27/4 återvunnit representationsrätt på Sveriges Riddarhus, men denna gren utgick med honom själv på svärdssidan 1937 15/1.
Den adliga ätten och med den Simon Gustafs ättegren utgick i Sverige på svärdssidan 1947 11/1, men den äldre grenen hade immatrikulerats på Finlands Riddarhus 1818 17/9 under nr 74 bland adelsmän. Den utgick dock i Finland 1870 14/8, men en till Ryssland överflyttad gren kvarbodde där till 1917 och fortlever nu i Vitryssland och utgör huvudmannagrenen. En på svärdssidan 1995 26/1 utgången gren bor i Frankrike och en gren kan möjligen fortleva i Polen.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender liksom årgången 1950.
Friherrebrevet i original förvaras i Finlands Riddarhus.
Blasonering
”. . . 1 felt pÃ¥ tveren i 2:ne dehlar fördehlt, uthi hvilket öfre dehl upÃ¥ en blÃ¥ grund framsträcker sigh genom moln en beväpnadt arm medh en baar sabel i handen, men i dhen nederste dehlen af guhl färga eller botn flyter en ströhm, hvaruthi simmar en svan. Ofvan pÃ¥ öpne hielmen en chrona, hvaruthur upstiga sex rödhe dragone fahnor, tre pÃ¥ hvardera sijdan ifrÃ¥n hvarandra bundne, och hielmtäcket, krantzen sampt löfverket medh blÃ¥tt, guhlt och hvijt, aldeles som dhet medh sine egientelige färgor her repraesenterat och afmÃ¥lat ståår. . . .”
Sköldebrevssamlingen. Adelsbrev. Vol, 9. RA.