von Gertten - Adlig - Nr. 749
Släkten härstammar från staden Hattingen i grevskapet Mark i Westfalen, Tyskland. Den med visshet äldste kände stamfadern är borgmästaren i Reval Berend von Gertten (död 1627).
Hans son, överstelöjtnanten vid Björneborgs regemente sedermera översten och lantrådet i Estland Bernhard (Berendt) von Gerten (död 1665), adlades 1643 20/9 i Stockholm av drottning Kristinas förmyndarregering utan namns nämnande. Han erhöll konfirmation på adelskapet 1647 22/1 på Stockholms slott av drottning Kristina. Hans son introducerades 1668 27/8 tillsammans med de övriga ättegrenarna under nuvarande nr 749, men slöt sin ättegren på svärdssidan 1677 14/7.
Samtidigt som Berendt erhöll konfirmation adlades hans två bröder, majoren sedermera översten Wilhelm von Gerdten (död 1668 före introduktionen och slöt själv sin ättegren), och kaptenen sedermera överstelöjtnanten Conradt von Gerdten (död 1670), 1647 22/1 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet von Gärdten och med samma vapen som brodern. Conradt introducerades 1668 27/8 tillsammans med de övriga ättegrenarna under nuvarande nr 749, men denna ättegren utgick mellan 1698 och 1708.
Berendts brorson, fänriken vid Savolaxs infanteri-regemente sedermera överstelöjtnanten Petter von Gerthen (död 1671), adlades 1653 18/10 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet von Gerten och samma vapen som farbrodern, och introducerades 1668 27/8 tillsammans med de övriga ättegrenarna under nuvarande nr 749, men denna ättegren utgick på svärdssidan 1813 28/3.
Ytterligare tre brorsöner till Berendt och bröder till ovan nämnde Petter, kaptenen sedermera översten Mauritz von Gerten (1635–1688), kaptenen Hans von Gerten (levde 1682, och slöt själv sin ättegren på svärdssidan), och löjtnanten sedermera kaptenen Conradt von Gerten (död 1677), adlades 1663 6/8 i Stockholm av konung Karl XI:s förmyndarregering med bibehållet namn. De introducerades 1668 27/8 tillsammans med de övriga ättegrenarna under nuvarande nr 749. Mauritz ättegren utgick sannolikt på svärdssidan 1843 2/6.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
En gren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 63 bland adelsmän, men utgick på svärdssidan 1869 28/2.
Den i Sverige boende grenen överflyttade till Finland 1869 och 1870, dock utan att immatrikuleras där, och fortlever därstädes. Medlemmar av huvudmannagrenen har i sin tur i omgångar på 1920-talet återflyttat till Sverige, och en medlem återvann representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1941 10/1.
De i Finland boende ättemedlemmarna skriver sig von Gerdten.
Blasonering
”… Skölden guul, dher vthi en bewäpnadh arm, hwilcken sigh sträcker vthur een sky, och fattar medh handen 3 flitzer eller skäcktar, ofwan opå Skölden een öpen Tornerehielm, hielmtecket och Crantzen medh blåth och guult fördeelte, ofwan opå hielmen en biörnefoot, fattande medh ramen en skächta och hafwande på hwarthera sijdan en blå Fahna, aldeles såsom det medh sine egentlige färgor är repræsenterat och afmålat står; …”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 03B:218 (1643-09-20).
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-04.