von Döbeln - Adlig - Nr. 1519
Släkten härstammar från Pommern i Tyskland. Äldste kände stamfader är borgaren och handelsmannen i Greifswald, Johann Döbel. Hans sonsons son, medicine doktorn, professorn och stadsfysikusen i Rostock, Johannes Jacobus Döbelius (död 1684), ska 1681 6/12 ha upphöjts i tysk-romerskt riksadligt stånd.
Dennes son, medicine doktorn och professorn i medicin vid Universitetet i Lund, Johan Jacob Döbelius (1674–1743), som 1696 inflyttat till Sverige, adlades 1717 21/1 i Lund av konung Karl XII med namnet von Döbeln. Han introducerades 1719 under nuvarande nr 1519.
Generalmajoren och sekundchefen vid Nylands infanteriregemente sedermera generallöjtnanten Georg Carl von Döbeln (1758–1820), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII och introducerades 1810 13/9 under nr 335, men ätten utgick 1847 14/10.
Originalsköldebrevet för den adliga ätten är sedan 2001 deponerat i Riddarhuset, och friherrebrevet i original är sedan 1884 donerat till Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld af Silfwer, hwaruti wijsar sig ett rödt Torn samt en blå Chef och där uti Trenne korszwijs lagde Pijlar af Gull, wändandes spitzarna åt höger: Ofwan på Skiölden står en öppen Tornerhielm, hwaröfwer sträcker sig en arm hållandes trenne Pijlar af Gull i handen, emellan ett par wingar med Silfwer, rödt och blått hwar om annan i twäran fördehlte. Krantzen och Löfwärcket är af Silfwer, Blått och Rödt, aldeles som detta Wapnet med des rätta färgor här afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-03-02.