von der Pahlen - Friherrlig - Nr. 75
Medeltida ätt från Livland. Den har sannolikt tyskt ursprung och gemensamt ursprung med ätten Koskull. Ätten uppges ha fått sitt namn efter den lilla floden Pale i ärkebiskopsdömet Riga. Äldste till namnet kände medlemmen är riddaren Johannes de Pala (känd ca 1290–1325).
Den med visshet äldste kände stamfadern är Detlev von der Pahlen (död 1596/9) till Astrau (Taurup) i Sissegals socken i Livland. Hans sonson var överstelöjtnanten Johan von der Pahlen (1602–1694), vilken 1621 gick i svensk tjänst.
Dennes sex söner upphöjdes i friherrlig värdighet 1679 18/10 i Sireköpinge av konung Karl XI. Dessa var, översten sedermera generalmajoren av kavalleriet och lantrådet i Estland Johan Andres von der Pahlen (1642–1696), överstelöjtnanten vid Adelsfanefördubblingsregementet sedermera översten Bogislaff von der Pahlen (1646–1719), majoren vid Ingermanländska adelsfaneregementet sedermera lantrådet i Estland Gustaf Christian von der Pahlen (1648–1736), ryttmästaren Otto Magnus von der Pahlen (död 1710), ryttmästaren vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente sedermera överstelöjtnanten Fridrich Adolph von der Pahlen (1653–1709) och framlidne löjtnanten Carl Detloff von der Pahlen (död 1677). De introducerades sedan 1680 5/10 under nr 75.
Johan Andres slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1696 20/8, och Bogislaff likaledes 1719. Otto Magnus ättegren utgick på svärdssidan 1756 29/1 och Fridrich Adolphs likaledes 1772 30/5 varvid ätten också utgick i Sverige. Carl Detloff hade redan själv slutit sin ättegren 1677 13/6.
Den enda nu levande ättegrenen är Gustaf Christians, vilken inskrevs på Estlands Riddarhus i Reval 1746. En gren därav, vilken 1778 inskrevs på Kurlands Riddarhus, upphöjdes i rysk grevlig värdighet av kejsar Paul I 1799 22/2.
Huvudmannagrenen och delar av andra yngre grenen är bosatt i Tyskland. Övriga ättemedlemmar är idag bosatta i Argentina, Danmark, Finland, Spanien och Storbritannien.