von Campenhausen - Adlig - Nr. 881
Enligt traditionen, nämnd i sköldebrevet från 1675, en adelsätt som ska härstamma från Spanska Nederländerna. Namnet uppträder i Riga redan 1492. Äldste kände stamfader är köpmannen i Lübeck, Herman Kamphusen d.ä. (levde 1595). Hans son Herman Kamphusen/Camphausen d.y. (död 1655/6) sökte 1622 5/10 burskap i Stockholm, där han 1627–1651 framträder som köpman och en av borgerskapets äldste, samt blev 1653 inspektor över Stora sjötullen i Västervik.
Den senares son, kaptenen vid fortifikationen sedermera översten och chefen för Österbottens regemente och vice kommendanten i Riga, Johan Herman von Campenhausen (1642–1705), adlades 1675 24/9 (adelsrenovationsdiplom) i Uppsala av konung Karl XI med namnet von Campenhausen. Han introducerades samma år 22/9 under nuvarande nr 881.
Den senares son, Balthasar von Campenhausen (1689–1758), blev rysk överkammarherre och generallöjtnant upphöjd i svensk friherrlig värdighet 1744 11/6 i Palatset i Stockholm av konung Fredrik I men introduktion har aldrig tagits i denna värdighet. Detta innebär ändå att samtliga ättemedlemmar är friherrar och friherrinnor.
Ätten var sedan 1700-talets början spridd över Östersjöprovinserna, företrädesvis i Livland och introducerades 1747 på Riddarhuset i Riga som nr 91 bland friherrar och som nr 92 bland adelsmän.
Ryskt erkännande 1854 7/12 enligt senatsukas nr 10.002 av rättigheten att föra barontitel.
Ättemedlemmarna är idag i huvudsak bosatta i Tyskland. Två medlemmar av ätten har dock 1950 6/10 respektive 1961 13/11 återvunnit representationsrätt på Sveriges Riddarhus för att sedan åter sluta ätten i Sverige på svärdssidan 2020 5/6.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten von Campenhausen nr 816.
Blasonering
”… En sköld af Silfwer-bottn, hwaruti står ett gamalt rödt Slott eller Mur med en tillstängd Port af träfärga, och twenne Torn på et grönt berg; utur Slottet komma twå Pihlar och en går in åth, pihlarne äro guhle med Ståhlspitzar. Ofwan på Skölden och öpne Tornerehielmen står en grön Lohrbär Crantz, nedan före och under öpningen hänger et Clenod; utur hielmen upstiga twenne med röde band bebundne stridande och med blod bestänckte armar, hållandes i hwardera handen en pihl af lika färga med de i Skölden stående: hielmtäcket eller löfwärket är utan på rödt och inuti af hwit damast, frantzarne omkring röde och hwite, täcket upbundit med et rödt flygande band och twenne derwid hängande röde och hwite qwastar, aldeles som Wapnet står här afsat med sine färgor.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 10:030.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-11-01.