von Becker - Adlig - Nr. 642
Tidigare härledningar har visat sig helt felaktiga och släkten synes leda sitt ursprung till en gammal patriciersläkt i Riga.
Äldste kände stamfader är kaptenen vid Livgardet Johan von Becker, vilken adlades 1653 20/8 på Stockholms slott av drottning Kristina med oförändrat namn och vapen. Han introducerades 1655 25/6 under nuvarande nr 642.
Hans son, generalmajoren Johan Wilhelm von Beckern (1655–1733), upphöjdes genom kunglig resolution i friherrlig värdighet given 1720 2/3 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora men tog såsom sonlös ej introduktion.
Dennes brorson, Frans Johan von Beckern (död 1775), inskrevs 1742 på Riddarhuset i Livland men denna gren, liksom sannolikt hela ätten, utgick 1775 11/4.
Emellertid företräddes ätten under en del av riks-dagarna under frihetstiden av en person som inte tillhörde den adliga ätten, men väl den borgerliga livländska släkten Becker.
Den nuvarande ätten som är helt oskyld med den ursprungliga 1653 adlade ätten är en borgerlig släkt från Sysmä socken i Tavastland, vars äldste kände stamfader är korpralen Anders Hansson Becker från Tusby i Nyland, som levde ännu 1676. Som det senare visat sig oriktigt blev genom påstått släktskap med den adliga ätten, ättlingarna till dennes sonson, furiren Axel Becker (1701–1762) intagna på Riddarhuset 1769.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Den utgick i Sverige på svärdssidan 1831 25/6, men de i Finland boende grenarna hade immatrikulerats på Finlands Riddarhus 1818 30/1 under nr 52 bland adelsmän.
Förutom en familj som återtagit namnet von Becker bär samtliga idag levande personer släktnamnet Virrantalo, vilket namn antogs efter den av familjen ägda gården Virrantalo i Kaavi församling i Karelen 1935 31/12.
Oaktat den felaktiga härledningen och påstådda tillhörigheten till adliga ätten von Becker, beslöt adelsmötet 1980 7/6 att den 1769 på stamtavlan felaktigt införda släkten ska få kvarstå i genealogierna.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet förvaras sedan 1904 i Västergötlands museum.
Blasonering
”… een fördeelt Skiöldh, den neder deelen guul medh tree röda Roser, och denn öfwre delen blåå, där uthj twenne swarta Biörnerammar; Åfwan uppå Skölden en öppen Tornerehielm, Täcket och Krantzen medh guuldt, rött och blått fördeeldte, Åfwan uppå hielmen en bewäpnad Arm, fattande medh handen een Lija, emillan Sex Fahner twå blåå och en guhl uppå hwar sijdan, medh hwilka wij dätta Wapen Nådigst hafwe Welat förbättra aldeles såsom dhed medh sine rätte färgor här repraesenteradt afmåhlat finnes,”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, Stf 07:001.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-02-15.