Staël von Holstein - Adlig - Nr. 834
Ätten ska enligt traditionen utgöra en till Livland i slutet av 1400-talet överflyttad gren av den från 1189 kända rhenfrankiska adliga ätten Stahl eller Staël. Som äldste stamfader för den svenska ätten anges majoren i polsk tjänst, Hillebrandh Stahel (död 1587), pantherre till Pebalg i Livland.
Han uppges varit fader till borgaren och köpmannen i Pernau, Johann (Hans) Stahel (Stahl) (nämnd 1602 och död ca 1621) pantherre till Paixt, och dennes broder borgaren och rådmannen i Pernau, Matthias Stahel (Stahl) (nämnd 1602 och död 1649). Hans samtliga barn erhöll renovation på sitt tidigare förmodade adelskap och vapen, 1652 14/10 på Stockholms slott av drottning Kristina. Ätten introducerades 1675 22/9 under nuvarande nr 834 med namnet Stahl. Namnet har sedan förändrats till Staël von Holstein, det senare efter den rhenfrankiska ättens stamslott Holstein vid Homburg i Tyskland.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Den har 1719 utgrenats i friherrliga ätten Staël von Holstein, nr 155, se dito.
Generalmajoren sedermera landshövdingen i Malmöhus län och fältmarskalken Georg Bogislaus Stael von Holstein (1685–1763), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 14/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades samma år under nr 204, men slöt själv ätten på svärdssidan 1763 17/12.
Ambassadören vid det franska hovet, Eric Magnus Stael von Holstein (1749–1802), upphöjdes i friherrlig värdighet 1788 24/1 på Stockholms slott av konung Gustav III, och introducerades samma år 29/3 under nr 308, men ätten utgick på svärdssidan 1827.
De i Baltikum levande grenarna var intagna på riddarhusen i Estland (1746) och Livland (1747) och levde där liksom i Ryssland. Den estländska grenen fick genom en rysk senatsukas nr 942 från 1869 8/3 rätt att föra barontitel och en gren därav erhöll vapenförbättring 1870 10/2. Den livländska grenen fick genom en rysk senatsukas nr 922 från 1881 23/2 rätt att föra barontitel. Medlemmarna, inklusive huvudmannagrenen, fortlever idag i England, Frankrike, Tyskland och USA. Den tredje yngre grenen bosatt i Frankrike skriver sig de Staël.
Friherrebrevet i original från 1788 förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.
Blasonering
”… Skölden, hwijth, däruthj Otta röda Kulor, Åfwen oppå Skölden en öppen tornerehielm, täckedh och krantzen medh rött och och hwitt fördeeldte; Åfwen oppå hielmen twenne hwijthe Boffelhoren emillan Otta Kulor, aldeles som thedh medh sine rätte färgor här repræsenteradt och afmåladt finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, Stf 09:036.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-02-22.