Sparre - Friherrlig - Nr. 11
Utgrenad ur adliga ätten Sparre af Rossvik nr 7, se dito.
Riksrådet och kanslern Erik Larsson Sparre (1550–1600), välkänd från Linköpings blodbad 1600, upphöjdes i skotsk baronvärdighet 1583 1/3 av konung Jakob VI av Skottland.
Hans fem söner såväl framlidna som levande upphöjdes i friherrlig värdighet 1647 6/5 på Stockholms slott av drottning Kristina. Sönerna var framlidna riksrådet och lantmarskalken Johan Sparre (1587–1630), framlidna riksrådet och lantmarskalken Lars Sparre (1590–1644), presidenten i Göta hovrätt Peder Sparre (1592–1647), riksrådet Thure Sparre (1593–1664), och framlidna kammarrådet Carl Sparre (1595–1632). Sönerna introducerades 1649 19/1 under nr 12, nuvarande nr 11.
Johans ättegren utgick på svärdssidan 1689 5/10, Peders ättegren utgick på svärdssidan 1736 11/1 och Thure slöt själv sin ättegren 1664 17/1.
Lars gren upphöjdes genom sonen, generalen och rikstygmästaren samt fredslegaten och ambassadören friherre Per Sparre (1628–1692), i fransk grevlig värdighet 1675 8/5 i Saint-Germain-en-Laye av konung Ludvig XIV. Grenen fortlever i Frankrike, se huvudmannagrenen och första yngre grenen.
Kungliga rådet och kanslirådet sedermera fältmarskalken och ambassadören friherre Eric Sparre (1665–1726), upphöjdes i grevlig värdighet 1719 17/4 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora. Han skulle skriva sig till Sundby och introducerades sålunda 1719 med namnet Sparre af Sundby under nr 63. Ätten utgick på svärdssidan 1772 19/1 med sonen Axel (1708–1772) vilken kallade sig Wrede-Sparre.
Generalen av infanteriet sedermera fältmarskalken friherre Axel Sparre (1652–1728), upphöjdes i grevlig värdighet genom kunglig resolution given 1720 9/1 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora. Han introducerades samma år under nr 74 med namnet Sparre men slöt själv sin ätt på svärdssidan 1728 31/5.
Rikskanslern friherre Fredric Sparre (1731–1803), upphöjdes i grevlig värdighet 1797 1/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf och introducerades 1802 9/1 under nr 111, ätten utgick på svärdssidan
1812 7/2.
Ätten är sedan 1719 utgrenad i grevliga ätten Sparre af Söfdeborg nr 66, se dito.
Grevebreven i original för grevliga ätterna Sparre af Sundby nr 63 och Sparre nr 111 förvaras i Finlands Riddarhus.
Blasonering
”… Een fyra dubbel fördelt Sköldh, der mitt vthi deres förre Wapen Twenne vprächte guhle Sparrar i blådt fiäll; vthi den öfwerste på högre och i den nederste skölden på wänstre sijdan twenne gröne Palmeqwistar kors om hwar andre vthi hwitt fiäll; vthi den öfwerste på wänstre och niderste skölden på högre sijdan, een springande hiort medh halsbandh vthi ett blått fiäll, hafwandes vnder sigh een ström. Ofwan på skölden twå öpne Tornerehielmar, Täcket och Crantzen, medh gult, blått och huijdt fördeelte, hwarthere hielmen medh een Frijherre Crona opå, och vthur den högre hielmCronan een Poufogel stiert emellan twenne blå fahnor; Och vthur den wänstre hielmCronan vpstår een half hiort, wändandes sig emot fahnan på den andre hielmen emillan twå Palmquistar, aldeles som hele detta wapen medh sine egentelige färgor här hoos afmåhlat och repræsenterat står.
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 03A:022.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-04.