Schauman - Adlig - Nr. 1287
Ätten uppges vara av kurländsk adlig härkomst. Några belägg för detta finns dock inte, och sådana ska ha förstörts under stridigheterna i Livland 1656. Möjligen skulle ätten istället kunna ha adlig kurpfalzisk värdighet, då en sådan ätt vid namn Schauman adlades 1596 12/11 med ett delvis liknande vapen (hjälmprydnaden).
Äldste kände stamfader är ryttmästaren vid Åbo läns kavalleriregemente sedermera majoren Henrich Johan Schauman (1649–1730), vilken härstammade från distriktet Oger i sydvästra Livland och kom i svensk tjänst 1662. Han naturaliserades som svensk adelsman 1686 7/10 på Stockholms slott av konung Karl XI med sitt förra namn, och introducerades 1697 29/11 under nuvarande nr 1287.
Ätten var inte representerad i Sverige efter 1809, men fortlevde i Finland där den immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 96 bland adelsmän. Ätten fortlever där liksom i Paraguay och USA.
Huvudmannagrenen överflyttade från Finland till Sverige 1859. Dess äldre linje överflyttade först 1889 till Brasilien och sedan 1895 till Argentina och fortlever där. Dess mellersta linje överflyttade på 1920-talet till Frankrike och fortlever där.
Den andra yngre grenen återvann representationsrätt på Sveriges Riddarhus 1980, den tredje yngre grenen ca 1980 och den fjärde yngre grenen 1918 6/6.
Ättemedlemmar vilka erhållit svenskt medborgarskap redovisas även nedan.
Beträffande personbeståndet i Finland se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet förvaras i Finlands Riddarhus.
Blasonering
”… en uti twäran fördeelt Sköld, hwar af den öfre deelen blå och den nedre Röd, ståendehs uti Skölden en Karl i fullt harnesk med en Sabel uti den högre handen, hållandes den wänstre i sijdan, Ofwan på Skölden en öpen Tornerehielm och åter på den ett torn, hwar utur står sammaledes en Karl i harnesk med en Sabel i högre handen. Krantzen med hielmtäcket och löfwerket blått och rödt under hwart annat fördeelt, aldeles som sielfwe Wapnet herhoos med sine egentelige färgor finnes afmåhlat.”
Sköldebrevet i original, FRH.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-03-01 & Göran Mörner, 2019-12-18.