Rålamb - Friherrlig - Nr. 59
Släkten härstammar från Hälsingland. Enligt traditionen ska ätten härstamma från häradshövdingen i Gästrikland, Per Ralam, vilken 1518 i sitt sigill förde en springande rådjurskalv som vapenbild. Den med full visshet äldste kände stamfadern är dock skattebonden i Närby och i Ingsta i Norrala socken i Hälsingland, Sigfrid Andersson (nämnd 1535 och död 1542/3).
Hans son var fogden i Hälsingland och på Stockholms slott sedermera överste tyg- och arklimästaren, lagmannen i Norrland och häradshövdingen Anders Sigfridsson (1527–1581), vilken från 1563 använde ett sigill med en springande rådjurskalv (rålamb) som vapenbild.
Dennes son, ståthållaren i Närke och Värmland samt Västmanland sedermera presidenten i Åbo hovrätt Broor Andersson (Rålamb) (död 1647), introducerades 1625 (10/3–4/4) i dåvarande tredje klassen, svenneklassen, genom lottning under dåvarande nr 90. Denna adliga ätt som sannolikt redan var utgången på svärdssidan, dock efter 1719, utgick på spinnsidan först 1761 31/10, och ätten kom därför något oriktigt att uteslutas i den nya matrikeln 1727.
En av sönerna till ovanstående Broor Andersson (Rålamb), riksrådet, överståthållaren i Stockholm och presidenten i Göta hovrätt, Claes Rålamb (1622–1698), hade nämligen som nyblivet riksråd uppflyttats i andra klassen, riddarklassen, 1668 17/8 under dåvarande nr 31, men ätten uteslöts såsom varande upphöjd i högre värdighet i den nya matrikeln 1727.
Han upphöjdes nämligen vidare i friherrlig värdighet 1674 25/3 på Stockholms slott av konung Karl XI och introducerades i denna egenskap 1675 22/9 under nr 59 varvid den adliga ätten nr 31 utgick.
Den friherrliga ätten utgick på svärdssidan 1978 10/2.
Friherrebrevet i original är sedan 1937 deponerat i Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöldh fördeelt i fem fält, det ena deruthaf kommer mit uthi och repræsenterar det gamble Adelige Rålambs Wapnet, som är i tree deelar deelt, den Öfwerste och nederste blå, den medelste guul med et Vngt springande Rålamb der uthi, Det öfre fältet på högre sijdan uthaf frijherre Wapnet, skiftas i tree deelar, den öfwerste och nederste är blåå och en Silfwer Ström mit emellan, som giör medeldeelen. Igenom alle tree gåår en Staaf medh en förgylt knapp uppå ändan medh en larbär Crantz omringat. Vthi den öfre deelen i dhe andre två, slänger sig en Orm kring om Stafwen, wändandes hufwudet åth högre sijdan. Det öfre Wänstre fältet är gult, och der uthi ståår en stoor Rödh SteenPoort, medh en swart stoor dör och der uppå en Silfwer Half Månadh. Det nederste högre fältet är gult, Vthzirat medh gyldene löfwärk, och der uthi ståår en dragen Wäria på högre och en dragen Sabell på Wänstre sijdan bådhe emoth hwar andra medh Vddarne up åth. Det nederste wänstre fältet är blåth, medh twå trästafwar uthi kors öfwer andra och andarne medh Sölfwer beslagne. Ofwan på Skiölden stå twänne krönte öppne hielmar, uppå den eene och högre står uprätt ett halft krönt leijon medh sin naturlige färga, wändandes sig åth wänster och omfattandes medh framfötterne ett Palmträ. På wänstre Hielmen står oprät ett halft Rålamb medh sin naturlige färga, wändandes sigh åth höger emoth leijonet. Emellan bådhe hielmarne mit ofwan på Skiölden, står en hwijt Turban, frammantill prydd medh ett Clenodh och en Swart Reijer förder der uthi. Löfwärket af blå och guule färgor medh små hwijta ränder här och där emellan, aldeles som heela Wapnet medh sin egentelige prydnadh här hoos upsatt och afmåhlat ståår.”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-02-08.