Prytz - Adlig - Nr. 702
Ätten uppges ha tyskt ursprung och redan under medeltiden ha varit bofast i Sverige. Som äldste kände stamfader anges en krigsöverste Claes Prytz som levde i slutet på 1400-talet och början av 1500-talet i Sköllersta socken i Närke. Den med visshet äldste kände stamfadern är stadsskrivaren i Örebro, Claes Hansson Prytz (död 1554).
Hans sonsons son, borgmästaren i Stockholm, Johan Prytz (1621–1667), adlades 1661 7/9 på Stockholms slott av konung Karl XI:s förmyndarregering med bibehållet namn. Han introducerades 1664 27/8 under nuvarande nr 702.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, och denna äldre ursprungliga gren av ätten utgick på svärdssidan 1852 8/9 och på spinnsidan 1870 12/4.
Emellertid hade en ättling till Claes Hansson Prytz i sjätte led, kaptenen vid Livdragonregementet Anders Johan Pryss (1752–1824), adlats genom kunglig resolution 1799 16/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf. Han skulle upptas under den adliga ätten Prytz nr 702 och sålunda skriva sig Prytz. Han introducerades 1800 9/3 under nr 702.
Han immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 57 bland adelsmän. Denna yngre gren av ätten utgick på svärdssidan i Sverige 1863 28/3 och i Finland 1991 19/11.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Prytz nr 1269.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Blasonering
”… een Cubic steen såsom af Alabaster eller brokat marmor, ståandes mitt uthj ett brusande watn, hwilkes färga, är naturlig siööblå, uppå stenen står een jordwall, dheruthur groo twå Agrilegij blommor naturell blå, något sigh opresandes, dock lutandes åht hwarie sijdan, och theremillan gerad upp, een hwitt lilliestiälka, sigh delandes i toppen i tree hwite lillior, medh dheras gyllende eller brundgule tungor, dheraf dhen middelste sträcker sigh rättopp, och dhe andre tuå på sidorne lutha. Fältet eller grunden är gyllende, ofwanuppå een ypen hielm, uthur een Crantz flätat af Agrilegij och bebunden medh lilliebladh, yppar sigh een bar handh, hållandes een Staff upprätt i toppen formerat som een lillia, uppå hwilket uhtblicker ett öpit uhtseende öga, och uthur samma handh, på sidorne om stafwen står een lilliestiälka; Hielmtechet är blått, med silfwer och guldh förmengdt, aldeles som dhette medh sine egentelige färgor härofuanföre repræsenterat och afmåhlat står, …”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 03A:182, (1661-09-07).
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-18.