Pauli - Adlig - Nr. 96

Släkten härstammar från Kärnten i Österrike. Den med visshet äldste kände stamfadern är Andreas Paul, som 1523 var marktrichter i Malborghet. Hans sonsöner, bröderna Jakob Paul (död 1601) och Wolfgang Paul d.ä. (död 1611) adlades i Graz 1578 kort före 26/6 av ärkehertig Karl II av Inre Österrike.
Vidare så kom de båda bröderna Jakob Paul och Wolfgang Paul d.ä. att, jämte deras broder Mathias sonson, Wolfgang Paul d.y. (död 1649), upphöjas i tysk-romersk riksadlig värdighet 1598 21/6 på slottet i Prag av kejsar Rudolf II. Såsom varande lutheraner och därmed tvungna till landsflykt gick flera söner till Wolfgang Paul d.ä. både innan och under trettioåriga kriget i svensk tjänst.
Däribland var ryttmästaren sedermera översten Zacharias Paul (1586–1630), vilken genom lottning introducerades 1625 (10/3–4/4) med namnet Pauli under dåvarande nr 64, nuvarande nr 96. Även brodern Anders (Andreas) Paul (†1645) naturaliserades som svensk adelsman (bekräftat i riddarhusprotokoll 1632) men tog aldrig introduktion som sådan.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Den nu levande ättegrenen infördes på stamtavlan 1891 28/1 enligt beslut av Riddarhusdirektionen.
Originalsköldebrevet från 1598 är sedan 2018 donerat till Riddarhuset.

Rang

Adlig

Ättenummer

Ursprung

Österrike, Kärnten, Malborghet

Adlad

1625, naturaliserad utan beslut

Introducerad

1625-03-10 - 1625-04-04

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… ainen Schilltt, welcher wom hintern untern, gegen dem vordern obern Eck Schrembweis in Zweu gleiche thail, und das unter abermals in Zweu gleiche von dem rechten untern, gegen dem obern lincken thail abgethailt ist, deren das underste weiss, obere Rot, ander thail des Schiltts aber, gantz gelb oder goldtfarb, darinn füwertz, zum Raub geschickt, erscheinend ain Schwartzer Löw, mit zu Ruck aufgeworffnem Schwantz, offnem Rachen, und rot aussgeschlagner Zungen, Auf dem Schillt ain Stechhelm, an der lincken mit schwartz und gelber, rechten seiten aber Rot und weisser Helmdecken, und darob, von solchen Farben, ainem gewundnen Pausch, mit fliegenden Binden, geziert daraus zwo Adlers Flüg, die Ire Sachsten fürwertz keren, und in der mitte nach der Zwerch abgethailt, das ober thail gelb oder goldtfarb, untere weiss oder sijlber farb, und in der mitte ain Jede ain roten svickel, bis auf die mitte Jeder Flüg, von den Sachsten an habend erscheinend, nachuolgender massen verändert, geziert und gepessert Nämblich anstatt des Stechhelms, mit ainem Freijen offnen adelichen Thurniershelm, und darob, wie auch den Löwen, ainer Goldtfarben, Königlichen Cron geziert, darauf, anstatt der vorigen zwo aufgethone adlers Flüg, deren Sachsten einwerts gekert, und Jede derleng nach, von oben bis unten an, in zweu gleiche thail abgethailt, als die hinter aussen Rott, Innen weiss, vorden aber Innen gelb, und aussen schwartz ist, darzwischen für sich ain gecrönter schwartzer Löw, ohne die hintern Füess, mit zu Ruck aufgeworffnem Schwantz, von sich gestreckten Prancken, und ausgeschlagner roten Zungen, hinfyro in ewig Zeit zufueren und zugebrauchen gnedigelich, gegönt und erlaubt. Alsdann solch adelich Wappen und Kleinott, samt seiner Zier und Pesserung, in mitte diss gegenwertigen unsers Kaiserlichen Brieffs gemalet, und mit Farben aigenlicher, aussgestrichen ist.”

”. . . en sköld, snedt delad i lika delar från vänstra nedre till högra öfre hörnet och den nedre hälften åter delad från högra nedre till vänstra öfre delen sålunda, att det understa af dessa fält är hvitt, det öfre till höger rödt och den andra öfre vänstra hälften helt gul eller guldfärgad, däri synes framåt riktadt, färdigt till rof, ett svart lejon med bakåt krökt svans, öppet gap och röd, utsträckt tunga; på skölden en tornerhjälm med till vänster svart och gult, till höger rödt och hvitt hjälmtäcke, ofvanpå denna en virad wulst i samma färger, med flygande band, därur två örnvingar med framåt vända ryggar uppgå, hvilka vingar i midten äro delade på tvären, öfre delen gul- eller guldfärgad, nedre delen hvit eller silfverfärgad och i midten af hvarje en röd kil, som går till midten af hvarje vinge ifrån vingarnas rygg, på följande sätt förändradt, beprydt och förbättrat: nämligen istället för den slutna hjälmen en fri och öppen, adlig tornerhjälm, som i likhet med lejonet prydes med en gyllene kunglig krona; där ofvanpå, istället för de förutvarande, två utbredda örnvingar, hvilkas ryggar vända sig inåt, och hvar och en af dessa, på längden från ofvan till nedan delade i två lika delar, så att den bakre (vänstra) är utåt röd, inåt silfverfärgad och den främre (högra) inåt guldfärgad, utåt svart; däremellan ett krönt svart lejon utan bakfötter med bakåt krökt svans, framsträckta ramar och röd utsträckt tunga – att hädanefter i evig tid föra och bruka, af nåd, och gunst och lof. Och är detta adliga vapen och hjälmprydnad med pyntning och förbättring, sålunda måladt och med färger uppritadt i midten af detta vårt kejserliga bref.”

Adliga ätten Pauli. Av James Pauli. Stockholm 1920. S. 9-10, 13-14.
Transkription: Göran Mörner, 2018-08-08.