Lillienberg - Adlig - Nr. 1431

Släkten uppges härstamma från Tyrolen. Äldste kände stamfader är den på 1580-talet till Sverige inkomne knekthövidsmannen Johan Drefling (död 1598). Hans sonsons son var borgmästaren i Eksjö, Daniel Johansson Drefling (död 1683).
Dennes två söner, häradshövdingen i Kalmar sedermera lagmannen Eric Magnus Drefling (1673–1752), och häradshövdingen i Östbo, Vestbo och Sunnerbo härader i Småland Daniel Drefling (1675–1723), adlades 1705 21/1 i Högkvarteret Ravitz i Storpolen av konung Karl XII med namnet Lillienberg. De introducerades 1719 under nuvarande nr 1431.
Eric Magnus slöt själv sin ättegren 1752 26/2. Daniels gren utgick på svärdssidan 1776 5/3 då de kvarvarande manliga medlemmarna introducerades som friherrar, se nedan.
Landssekreteraren i Jönköpings län, Johan Drefling (1665–1701), var en äldre broder till de ovanstående men som avliden icke medtagits i sköldebrevet men ska ha erhållit resolution om adelskap år 1700. Hans tre sonsöner introducerades på sina fränders namn och nummer under nr 1431 i enlighet med Riddarhusdeputationens beslut 1756 15/7. De var auskultanten i Göta hovrätt sedermera häradshövdingen i Årstads, Himle och Faurås härader i Halland, David Lillienberg (1727–1787), kaptenen i fransk tjänst sedermera överstelöjtnanten i armén, Friedrich Lillienberg (1729–1787) och sergeanten vid Nylands regemente sedermera överstelöjtnanten i armén, Johan Lillienberg (1733–1806).
Två söner till ovanstående Daniel Lillienberg (1675–1723), presidenten i Bergskollegium Johan Georg Lillienberg (1713–1798) och generalmajoren och chefen för Kalmar regemente sedermera generallöjtnanten Erich Gustaf Lillienberg (1719–1770), upphöjdes i friherrlig värdighet 1766 6/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik. Johan Georg introducerades 1776 5/3 under nr 273 medan Erich Gustaf redan 1770 22/7 själv slutit sin ättegren. Johan Georgs ättegren utgick 1783 19/3 då han introducerades som greve.
De båda brödernas broder, lagmannen Anders Daniel Stiernclou-Lillienberg (1711–1777), och brorsonen sedermera stabskaptenen vid Jönköpings regemente, Carl Hindrich Lillienberg (1748–1778), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1771 22/1 i Stockholm av konung Adolf Fredrik med adoption på friherrliga ätten Lillienbergs namn och nummer. De introducerades sålunda med de övriga 1776 5/3 under nr 273. Anders Daniel slöt själv sin ättegren 1777 17/3 och Carl Hindrich sammaledes 1778 5/2.
Ovanstående David Liljenberg (1727–1787) och brodern Fredrik Liljenberg (1729–1787), vilka introducerats 1756, upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1775 21/9 på Gripsholms slott av konung Gustav III med adoption på friherrliga ätten Lillienbergs namn och nummer. De introducerades sålunda med de övriga 1776 5/3 under nr 273. David slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1787 17/1 och Fredrik slöt själv sin ättegren liksom den friherrliga ätten på svärdssidan 1787 14/8.
Ovanstående friherre Johan Georg Lillienberg (1713–1798), upphöjdes vidare i grevlig värdighet 1778 27/12 och introducerades 1783 19/3 under nr 101, för att själv sluta ätten på svärdssidan 1798 26/4.
Ovanstående Anders Daniel Stiernclou-Lillienberg (1711–1777) erhöll 1751 12/12 tillstånd att även föra namnet Stiernclou. Ryttmästaren Daniel Stiernclou-Lillienberg (1772–1853) erhöll 1848 28/2 rätt för sig och kommande huvudmän att kalla sig Stiernclou-Lillienberg.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätterna Anckarfelt nr 1105 och Dreffling nr 1611.Originalsköldebrevet från 1705 förvaras i Kungliga biblioteket. Friherrebrevet i original från 1766 och grevebrevet i original samt approberad vapenritning för den grevliga ätten är sedan 2017 deponerade i Riddarhuset. Vapenritning (icke approberad) för den grevliga ätten förvaras i Riddarhuset.

Rang

Adlig

Ättenummer

1431

Ursprung

Österrike, Tyrolen

Adlad

1705-01-21

Introducerad

1719 & 1756-07-15

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… Skiölden fördeelt i längden uthj twenne lijka dehlar, det högra Fältet är blått, hwaruthj wijsar sig een Lillia af Gull öfwer ett Bärg af samma metall. Det wänstra Fältet är i twären fördehlt i twenne dehlar, den öfra är af Gull, hwar uthj står een blå pyramid emellan twenne gröna Klöfwerblad, den nedre dehlen fördehlas genom een bandewijs stält Trappa af trenne Stegh i twenne Fält, warandes det öfra rödt, och det nedre af Sölfwer. Åfwan på Skiölden står een öppen Tornerhielm, och deröfwer een röd Lillia emellan ett par Wingar medh Gull och rödt hwarom annan fördeelt, Krantzen och Löfwärcket är af Gull, Sölfwer, blått och rödt, alldehles som detta Wapnet medh des rätta färgor här hoos finnes wara uthsatt och afmåhlat; …”

Sköldebrevsavskrifter, RHA, 06:032.
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-22.