Hamilton af Hageby - Friherrlig - Nr. 99

De tre svenska ätterna Hamilton stammar från Skottland, där deras förfäder är kända sedan 1296. De svenska förgreningarna härstammar från tre söner till Malcolm Hamilton of Monea (död 1629), som utvandrade till Irland och där blev ärkebiskop av Cashell. Han tillhörde grenen Dalserf från Lanarkshire.
En son till honom, översten och chefen för Upplands regemente Hugo Hamilton (död 1679), erhöll kunglig resolution om introduktion given i augusti 1648 i Stockholm av drottning Kristina. Han introducerades 1649 29/1 men ätten uteslöts ur matrikeln 1654 såsom varande introducerad i högre värdighet. Han hade nämligen jämte halvbrodern, majoren vid Dalregementet sedermera översten Ludvig Hamilton (död 1662), upphöjts i friherrlig värdighet 1654 1/6 i Uppsala av drottning Kristina, och introducerades i denna egenskap samma år 19/6 med namnet Hamilton af Deserf (förvanskning av Dalserf) under nr 50. Hugo återflyttade till Irland och han blev Baron Hamilton of Glenawly 1660 2/3, men hans ättegren utgick på svärdssidan 1680. Även Ludvigs ättegren återvände till Irland. Ättlingar fanns i slutet av 1800-talet i England, men huruvida ätten fortlever idag är ovisst.
Från en tredje broder, kaptenen i engelsk tjänst, John Hamilton, stammar friherrliga ätten Hamilton af Hageby. Hans son, majoren vid Kalmar regemente sedermera generalmajoren Malcolm Hamilton (1635–1699), naturaliserades såsom adelsman 1664 12/7 i Stockholm av konung Karl XI:s förmyndarregering. Han introducerades samma år 27/8, men ätten uteslöts ur matrikeln 1727 såsom varande introducerad i högre värdighet. Han blev nämligen tillsammans med sin yngre broder, kaptenen vid Livregementet till fot sedermera generalen Hugo Hamilton (1655–1724), upphöjd i friherrlig värdighet 1689 12/4 på Stockholms slott av konung Karl XI. De introducerades i denna egenskap 1693 3/11 med namnet Hamilton af Hageby under nr 99.
Friherrliga ätten Hamilton af Hageby har genom den yngre grenen 1751 utgrenat sig i grevliga ätten Hamilton nr 86, se dito.
Originalsköldebrevet från 1664 liksom friherrebrevet i original i privat ägo.

Rang

Friherrlig

Ättenummer

Ursprung

Skottland

Adlad

1689-04-12

Introducerad

1693-11-03

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… en för fyrdubbel fördelt Skiöld, der mitt uthi det gambla Hamiltons Stamwapnet, uti det Öfwersta högra fälltet och det nedersta wänstra som är af Söllfwer Står ett Rödt Leijon hållandes ifrämste högre rammen en Crona och i den wänstra en Scepter, men det Öfwersta wänstra och det nedersta högra fälltet är af Gull, hwar uthi ett grönt trää, i hwilkes båhl är en Blå Sågh medh förgulte trijder, Ofwan på Skiölden är twäne öpne Torne hielmar och Öfwer hwardera hielmen en Frijherligh Crona, uthur den högra hielmCronan vpstiger ett halfft rödt Leijon hållandes Sammaledes i främstea högra rahmen en Crona och i den wänstra en Scepter, Öfwer den Wänstra hielm Cronan wijsar sig en Salamandra uthi en Eldzflamma, Krantzen och täcket af gul, rödt och Silfwer, Aldeles som det här hoos medh sine Naturlige färgor afmåhlat finnes.”

Sköldebrevsavskrifter, RHA, 04:113.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-17.