Gripenstedt - Adlig - Nr. 1226
Ätten består av två genom giftermål befryndade grenar. Den äldre ättegrenen ska enligt traditionen härstamma från Kurland. Äldste kände stamfader är borgaren och guldsmeden i Norrköping, Göran Bernegau (död 1679).
Hans son, inspektoren vid Stora sjötullen i Göteborg sedermera överinspektoren Hieronymus Berger (1649–1713), adlades 1691 2/4 i Stockholm av konung Karl XI med namnet Gripenstedt. Han introducerades 1693 3/11 under nuvarande nr 1226, men slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1713 11/10.
Den yngre ättegrenen härstammar från Göteborg. Äldste kände stamfader är köpmannen och källarmästaren i Göteborg, Bryngel Radhe/Rhade (död 1679). Hans son, handelsmannen i Göteborg, Jacob Radhe/Rhade (1664–1706) var gift med Catharina Tham (1675–1746). Som änka gifte hon sig 1710 med ovanstående Hieronymus Gripenstedt.
Då Hieronymus Gripenstedt var barnlös blev hans sju styvbarn, tre söner och fyra döttrar, med andra hustrun Catharina Tham, adlade 1717 16/1 i Lund av konung Karl XII. De adopterades på styvfaderns namn och nummer och skulle inberäknas i hans adelsbrev. De var sönerna sedermera hovjunkaren Jacob Rhade (1705–1782), sedermera kommendören Johan Rhade (1706–1762) och sedermera kammarskrivaren i Kammarkollegium Henric Rhade (1706–1731), samt döttrarna Maria Christina Rhade (1697–1736), Gertrud Elisabeth Rhade (1698–1742), Catharina Rhade (1700–1755) och Eleonora Rhade (1704–1760). Sönerna introducerades 1718 15/2 under nuvarande nr 1226.
Jacobs ättegren utgick på svärdssidan 1878 25/11 och Henric slöt själv sin ättegren 1731.
Med ätten sammanhör sedan 1860 friherrliga ätten Gripenstedt nr 402, se dito.
Den äldre ättegrenen har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Gripenborg nr 1451. Den yngre ättegrenen har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Palmencrona nr 1559.
Blasonering
”… Een skiöld fördelt i lengden uti tvenne lijka deelar, det högra fältet är af gull, uti hvilket vijser sig ett svart grijpehufvud och där öfver en blå stierna. Det vänstra fältet är blått och däruti trenne bandevijs stälte strömmar af sölfver. Åfvan på skiölden ståår en öpen tårnerhielm, hvarutur upstiger öfra dehlen af een svart grijp, hållandes trenne gyllene ax emellan kloerne. Crantzen och löfvärket är af gull, silfver och blått, aldeles som sielfve vapnet här med sine rätte och egentlige färgor afmåhlat står.”
Sköldebrevssamlingen. Adelsbrev. Vol. 11. RA.