Creutz - Friherrlig - Nr. 48
Medeltida finländsk frälsesläkt som härstammar från Pernå i östra Nyland. Äldste kände stamfader är Lars Mattsson (eller Markusson) i Sarvlax i Pernå, vilken levde 1490.
Hans sonsons son, skeppshövitsmannen och slottsloven Mårten Matsson till Sarvlax (död 1574) erhöll bekräftelse på adelskapet 1569 2/8 av konung Johan III.
Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) genom lottning under nuvarande nr 92. Namnet Creutz stammar från första hälften av 1600-talet, då man utgick från andreaskorset i ättens vapen.
Landshövdingen i Åbo och Björneborgs län sedermera riksrådet och amiralen Lorentz Creutz (1615–1676), och dennes yngre broder landshövdingen i Nylands och Tavastehus län sedermera riksrådet och presidenten i Åbo hovrätt Ernest Johan Creutz (1619–1684), upphöjdes i friherrlig värdighet 1654 5/6 på Uppsala slott av drottning Kristina. De introducerades samma år 6/6 under nr 48 varvid den adliga ätten utgick.
Riksrådet friherre Ernst Johan Creutz (1675–1742) upphöjdes i grevlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 14/6 i Stockholm av konung Fredrik I, men tog aldrig introduktion i denna värdighet, och hans ätt liksom den yngre friherrliga grenen utgick med honom själv 1742 3/4.
Huvudmannagrenen överflyttade till USA 1878 och fortlever där.
Den yngre grenen som ca 1820 överflyttat till Nederländerna naturaliserades där 1866 8/6 med baronvärdighet. Den utgick på svärdsidan 2008 6/12 men fortlever där på spinnsidan.
Ätten är sedan 1720 utgrenad i grevliga ätten Creutz nr 68, se dito.
Friherrebrevet i original i privat ägo.
Blasonering
”… En fyradubbel fördelt sköldh, där mitt uthi deres förra gambla adelige vapen, som är ett S.Anders korss medh fyra hvijta stiernor uthi blått fäldt. Uthi den öfverste skölden på högre och nederste på vänstra sidan en hvijt skåttport medh svarta taggar i rött fäldt. Uthi den öfverste skölden på vänstre och nederste på högre sidan ett svart leijon, fattande medh rammen ett hvitt kårss uthi guult fäldt. Åfvan oppå skölden två öppne tornerhiälmar, täcken och crantzarne medh blått, svart, guult och hvitt fördeelte, hvarthera hiälmen medh en frijherre chrono oppå. Öfver then högre hiälmchronan tvenne väderhorn medh två hvijta stiernor och öfver then vänstre hiälmchronan ett svart leijon, fattande med rammen ett hvitt korss, aldeles söm heela detta vapnet medh sine rätta och egentlige färgor här repræsenterat och afmålat finnes.”
Sköldebrevssamlingen. Friherrebrev. Vol. 1. RA.