Celsing - Adlig - Nr. 1560 C
Släkten härstammar från Östergötland. Äldste kände stamfader är skattebonden Jon i Torpa i Normlösa socken. Hans sonson var kyrkoherden i Högby pastorat av Linköpings stift, Andreas Petri Normolander (1599–1657), vars barn antog namnet Celsing, en latiniserad variant av hemsocknens namn (Högby).
Dennes sonson, justitiarien vid Amiralitetet i Karlskrona sedermera statssekreteraren och hovkanslern Gustaf Celsing (1679–1743), adlades 1718 1/9 i Strömstad av konung Karl XII med bibehållet namn. Sköldebrevet utfärdades dock först 1719 23/3 i Palatset i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora. Ätten introducerades 1719 under nr 1560, nuvarande nr 1560 C.
Presidenten i Kommerskollegium, Gustaf Celsing (1723–1789), uppflyttades såsom varande kommendör av Nordstjärneorden 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 1560 A.
Han upphöjdes i friherrlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms slott av konung Gustav III, och introducerades 1779 17/2 under nr 298 varvid kommendörsätten utgick, men slöt själv sin friherrliga ätt 1789 30/1.
Envoyén Ulric Celsing (1731–1805), blev 1790 22/11 kommendör av Nordstjärneorden och uppflyttades därmed i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 1560 B, men slöt själv sin kommendörsätt 1805 25/11.
Medlemmarna av den andra yngre grenen skriver sig von Celsing.
Originalsköldebrevet är sedan 2015 donerat till Riddarhuset. Friherrebrevet i original är sedan 2014 donerat till Riddarhuset.
Blasonering
”… Een Skiöld af blå färg, hwaruti wisar sig en wågut Gull-Sparre, iemte trenne Silfwer Muszlor; Ofwan på Skiölden står en öppen Tornerhielm, hwarutur upstiga trenne Plumager, af hwilcka de bägge ytterste äro blå och den medlersta af Gull; Krantzen och Löfwärcket är af Gull, Silfwer och Blått, aldeles som detta Wapen med sine egentel. färgor härhoos afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2015-03-21.