Breitholtz - Adlig - Nr. Ointroducerad
Ättens äldste kände stamfader är rådsherren på Gotland, Herrman Bretholt, som omnämns 1374 som ” dominus Herrmannus de Gotlandia ”. Därefter var släkten företrädd i Revals råd i sex generationer. Herrmans sonsons sonsons sonsons son, löjtnanten vid Livregementet till häst sedermera generalmajoren Claes Breitholtz (1620–1706), föddes i Reval och flyttade år 1637 över till Sverige. Han adlades 1650 22/5 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet Breitholtz och introducerades samma år 26/10 (RhR) under nuvarande nr 484.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Claes Breitholtz broder, kaptenen vid Livländska adelsfanan, Mauritz Breitholtz (var död 1709), adlades 1653 27/10 på Stockholms slott av drottning Kristina men tog aldrig introduktion och hans ätt anses sedan länge vara utgången.
((SAK 2025))
Klingspor, Sveriges ridderskaps och adels vapenbok, (1890).
Blasonering
”En fördelt sköld, öfre delen blå och den nedre röd, deruti står en enhorn af hvit färg vid en grön lind. Ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm; täcket och kransen med blått, rödt och hvitt fördelte och bekrönte. Der ofvanpå en half uppräckt enhorn emellan 6 fanor af blå, röda och hvita färger.”
Således alldeles lika med introducerade adliga ätten Breitholtz n:o 484.”
Källa: Schlegel och Klingspor, 1875.
Transkription: Göran Mörner, 2021-03-22.