De Geer - Adlig - Nr. 291
Släkten härstammar från furstbiskopsdömet Liège. Den förste släktmedlem, som med någorlunda säkerhet kan påvisas, är Lambier de Geer till Chênée (död 1399).
En ättling till honom i sjätte led var köpmannen och bruksidkaren i Norrköping, Louis de Gere (1587–1652), vilken 1627 överflyttade till Sverige och samma år blev svensk medborgare. Han adlades 1641 4/8 i Stockholm av drottning Kristinas förmyndarregering. Han introducerades 1642 15/2 under nuvarande nr 291, samt erhöll konfirmationsbrev utfärdat 1646 6/2 på Stockholms slott av nämnda drottning.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
Grenar av den äldre ättegrenen har 1777 utgrenat sig i friherrliga ätten de Geer af Leufsta nr 253, se dito, och 1797 i friherrliga ätten De Geer af Finspång nr 312, se dito.
Andra grenar av den äldre ättegrenen, bl.a. nuvarande huvudmannagrenen, lever sedan 1730-talet i Nederländerna, där de 1814 28/8 och 1815 13/7 upp-tagits bland den nederländska adeln under namnet de Geer. En gren därav har 1822 11/6 upphöjts i baronlig värdighet enligt primogenitur som de Geer van Jutphaas men utgick 1988 1/5. En annan gren som 1867 22/2 upphöjdes i baronlig värdighet enligt primogenitur med namnet de Geer utgick 1900 24/2. Ytterligare en gren (den äldre delen av nuvarande huvudmannagrenen) erhöll rätten att skriva sig van Lintelo de Geer 1902 1/12 med vapenförbättring 1903 10/9.
Den yngre ättegrenen utgrenade sig med riksrådet Otto Wilhelm De Geer (1710–1769), vilken upphöjdes i friherrlig värdighet 1766 6/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik och skulle skriva sig till sitt eget adliga gods (Tervik), varför ätten introducerades 1776 30/4 under nr 271 med namnet De Geer af Tervik. Hans son finländske lantmarskalken friherre Robert Wilhelm De Geer af Tervik (1750–1820), upphöjdes i finländsk grevlig värdighet 1809 18/7 och introducerades som sådan 1818 29/1 under nr 3 bland grevar med namnet de Geer till Tervik. Ätten utgick såväl i den svenska friherrliga värdigheten som den finländska grevliga värdigheten 1855 18/10.
En gren av den yngre ättegrenen immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 29/1 under nr 26 bland adelsmän och utgick där 1925 14/4, men fortlever sannolikt i USA.
En annan linje av den andra yngre ättegrenen överflyttade i början av 1900-talet till Kanada och fortlever där och skriver sig de Geer.
Ättemedlemmarna i Nederländerna skriver sig de Geer van Juthpaas, van Lintelo de Geer respektive de Geer och några ättemedlemmar i Kanada de Geer.
Originalsköldebrevet och konfirmationsbrevet i original är sedan 1932 deponerade i Riddarhuset.
Blasonering
”… En Silfwerfärgad Sköld der vthi Ståendes fem röde Rutor, den medleste Ruutan Ziradt med tree gula lilier, een mitt på, och een wid hwar ända: Åfwan på Skölden, een öpen Tornerehielm, hielmtäcket och Kantzen med guult, hwitt och rött fördeelte; Åfwan på Hielmen ett grott Bockahufwud med sin fulkomlige halß och tw försölfade Horn, aldeles såsom thed här afmålat står:”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-01-25.