Funck - Friherrlig - Nr. 189
Släkten härstammar från Tyskland. Äldste kände stamfader är borgaren i Stralsund (sedan 1575) Hans Funck. Hans son var Thomas Funck (1580–1645), vilken inkom till Sverige i början av 1600-talet och blev borgare och handelsman i Stockholm samt var bruksägare i Västmanland och Dalarna.
Sonen, bergmästaren och bruksdirektören vid Avesta bruk sedermera assessorn i Bergskollegium Johan Funk (1630–1679), adlades 1672 20/11 i Stockholm av konung Karl XI:s förmyndarregering med namnet Funck. Han introducerades samma år 18/12 under nuvarande nr 826. Ätten utgick i adlig och i ointroducerad friherrlig värdighet (se nedan) på svärdssidan 1789 18/9.
Emellertid hade Johans son, landshövdingen i Västmanlands län Gustaf Funck (1670–1736), upphöjts i friherrlig värdighet 1723 15/10 i Stockholm av konung Fredrik I, och introducerades samma år 15/10 under nr 189.
Johans yngre son, ceremonimästaren och landshövdingen Isac Funck (1679–1735), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1733 17/4 i Stockholm av konung Fredrik I, men han och hans ättlingar tog aldrig introduktion och denna ättegren liksom hela adliga ätten Funck (se ovan) utgick på svärdssidan 1789 18/9.
Äldre delen av huvudmannagrenen överflyttade 1947 till USA och fortlever där.
Friherrebrevet i original är sedan 1963 deponerat i Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld fördelt i Fyra Fält, och mituppå Fördelningen des förre Adelige Stam-Wapn, som är, En Skiöld af blå Färg, hwaruti lyser en försilfrad Stierna öfwer ett gyllende Berg: Men af sielfwa Friherrliga Wapnet är det första Fältet af Guld, i hwilket sees en Bielke, bestående af twänne radar Schackrutor, med Silfwer och swart om hwarannan fördelte. Ofwan för Bielken äre twänne Korsz af röd Färg, och under densamma ett Korsz af samma Färg. Det andre Fältet är blått, hwaruti wisar sig en gyllende Barre emellan twänne Muszlor af Silfwer. Det Tredie Fältet är i alt likt med det andra, så ock det Fiärde med det Första. Ofwan på Skiölden stå twänne öpna Tornerhielmar med en Friherrlig Krona emellan, och en på hwardera Hielmen. Öfwer den högra Hielm-Kronan sees en försilfrad Stierna emellan en grön Graan- och en Tall-Qwist korszwis lagde: Men öfwer den wänstra en Lilia af Silfwer, emellan twänne utslagna och i twäran med Guld och blått om hwarannan fördelta Wingar. Löfwerket är af Guld, Silfwer, blått och rödt, aldeles som samma Skiöld och Wapn här afmålat finnes.”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2017-03-11.