von Christierson - Adlig - Nr. 1725
Släkten härstammar från Danmark. Äldste kände stamfader är kyrkoherden i socknarna Gammelsogn och Nysogn på dåvarande ön Holm (sedermera kallat Holmsland) vid Ringköping i Ribe stift i Jylland, Mogens Christensen (död 1607).
Hans son var brukspatronen Christiern (Mogensen) Månsson (1595–1659), vilken inkom till Sverige 1621 och idkade stor brukshantering bl.a. vid Ramnäs bruk i Västmanland.
Dennes sonson, häradshövdingen i Åkerbo och Skinnskattebergs härader i Västmanland sedermera hovrättsassessorn Carl Christiernin (1681–1747), adlades 1720 18/3 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet von Christierson. Han introducerades samma år under nuvarande nr 1725.
Ätten utgick i Sverige på svärdssidan 1816 20/4.
Emellertid hade den nu levande grenen överflyttat till Finland 1810, och immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 24/1 under nr 110 bland adelsmän. Huvudmannagrenen fortlever i Danmark och den yngre grenen i USA.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten af Cristiernin nr 2147.
Originalsköldebrevet är sedan 1970 deponerat i Finlands Riddarhus.
(SAK 2025)
Har du information/tillägg till stamtavlan?
Vi vill hela tiden bli bättre – berätta vad du tyckte, så tar vi det vidare.
Tillägg/Rättelse
”*” anger obligatoriska fält
SAK 2022.
Blasonering
”… En blå Skiöld, hwar öfwer går en Bande af Silfwer emellan ett Hiortehufwud och en Wichtskåhl, bägge af gull, warandes sielfwa banden Zirad med trenne röda Muszlor. Ofwan på Skiölden står en öppen Tornerhielm, öfwer hwilcken lyser en gyllende Sool, ofwanföre twänne blå Struszfiedrar. Crantzen och Löfwärcket är af gull, silfwer, blått och rödt, aldeles, som det här hos stående och med sine egentelige färgor afmåhlade Wapen det utwijsar.”
Sköldebrevet i original, FRH.
Transkription: Göran Mörner, 2016-01-28.