Löwen - Friherrlig - Nr. 276
Baltisk adelsätt vars med visshet äldste kände stamfader är befallningsmannen på slottet Lode i Goldenbecks socken i Estland, ryttmästaren i svensk tjänst vid Estländska adelsfanan, Gerdt Leue (död 1609).
Hans båda söner, f.d. översten till häst sedermera generallöjtnanten av kavalleriet och lantrådet i Estland Fredrich Lewe/von Lewen (1600–1669) och majoren sedermera överstelöjtnanten Gerhard Lewe (1608–1677), erhöll vapenförbättringsbrev givet 1649 20/9 på Stockholms slott av drottning Kristina.
Ätten erhöll tillstånd om introduktion genom kunglig resolution given 1723 27/5 i Stockholm av konung Fredrik I och introducerades 1723 15/10 under nuvarande nr 1739.
De i Estland levande ättemedlemmarna inskrevs på Estlands Riddarhus 1746 10/6 och den adliga ätten utgick där 1800 och på svärdssidan i Sverige 1790/1.
Generalmajoren av infanteriet, generalkvartermästaren och direktören över fortifikationen sedermera generalen av infanteriet, riksrådet och generalguvernören i Pommern, Axel Löwen (1686–1772), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 14/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades samma år 19/6 under nr 207.
Han upphöjdes vidare i grevlig värdighet genom kunglig resolution given 1751 22/11 i Stockholm av konung Adolf Fredrik och introducerades 1752 8/6 under nr 84 varvid den friherrliga ätten utgick. Den grevliga ätten utgick på svärdssidan 1926 28/4.
Hovmarskalken sedermera presidenten i Statskontoret, Johan Löwen (1697–1775), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1751 22/11 i Stockholm av konung Adolf Fredrik. Han introducerades 1752 8/6 under nr 233 men slöt själv sin ätt 1775 4/3.
Generalmajoren Fabian Löwen (1699–1773), upphöjdes i friherrlig värdighet 1766 6/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik, friherrebrevet är dock undertecknat av konung Gustav III och sönerna introducerades 1776 9/5 under nr 276.
Hovrättsnotarien Axel Fabian Löwen (1775–1829) fick genom ett testamente av sin farmors far, överstelöjtnanten Fredrik Trolle, fideikommisset Trollesund med villkoret att innehavaren ska bära namnet Trolle. Fideikommissarien (nu huvudmannen) skriver sig enligt kungligt tillstånd 1809 11/4 Trolle-Löwen och ska tillsammans med sitt eget vapen även föra Trolle-vapnet.
Vapenförbättringsbrevet från 1649 liksom friherrebrevet i original från 1766 i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
”… En fyrdelad Sköld, hwars Öfra Högra och Nedra Wänstra fälter äro swarta, och deruti wisa sig i hwardera ett emot Höger gående uprest Leijon af Guld, förande i högra Ramen ett dragit Swärd af Silfwer. Men de öfra Wänstra och Nedre högra Fälten äro Blå, och i hwardera förekommer en half Fläkter Örn af Silfwer, på det sättet stäld, at i det Öfra sluter den sig till högra kanten och wänder sig emot wänster, men i det undra sluter den sig til Wänstra kanten, och wänder sig emot höger. Ofwan på Skölden står en Friherre Krona, och på hwardera sidan därom, en, äfwen med Friherre Krona krönter, öppen Tornere hielm. Utur den högra hjelm kronan upspringer emot höger ett halft Leijon af Guld, som emellan bägge ramarne förer framför sig en half fläkter Örn, likaledes emot höger wänd, af silfwer; Och utur den wänstra hielm Kronan upspringer ett lika Leijon af Guld med sin halfwa Örn emellan ramarne, men altsammans emot Wänster wändt. Sköld hållare äro til höger, ett modigt sig tilbaka seende Leijon af Guld och til Wänster en Örn af Silfwer, med utwändt hufwud, Nebb och klor af Guld, aldeles som detta Wapn med sine rätta färgor här hos afmålat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 13:026.
Transkription: Göran Mörner, 2022-01-15.
