von Nolcken - Friherrlig - Nr. 223
Medeltida ätt från Tyskland som enligt traditionen ska härstamma från grevskapet Bentheim i West-falen. Äldste kände stamfader är Tönnes von Nolcke (levde 1498) i Uchte i grevskapet Hoya i Westfalen. Hans sonson kaptenen och befallningsmannen på Vaxholm Henrik von Nolcke (Nulcke) (levde 1609) inkom till Sverige. Dennes son Heimart von Nolcke (död 1655) var från 1632 besutten på Ösel.
Hans sonsons son, kanslisten vid Andra utrikes statsexpeditionen och kommissionssekreteraren vid preussiska hovet sedermera statssekreteraren och hovkanslern Erich Mathias von Nolcken (1694–1755), naturaliserades genom kunglig resolution given 1726 19/12 i Stockholm av konung Fredrik I och introducerades 1727 11/2 under nr 1806.
Han upphöjdes vidare i friherrlig värdighet 1747 12/12 i Palatset i Stockholm av konung Fredrik I och introducerades 1752 8/6 under nr 223 varvid den adliga ätten utgick.
Med äldre grenen, huvudmannagrenen, utgick ätten på svärdssidan i Sverige 1877 16/10.
En yngre gren hade däremot bosatt sig i Livland 1787 och inskrevs på Riddarhuset i Riga 1794 och var bosatt i Baltikum och Ryssland till 1917.
Trots att den inte var eller någonsin senare varit bosatt i Finland naturaliserades den där genom kejserlig reskript 1812 8/4 och introducerades på Finlands Riddarhus 1818 13/10 under nr 14 bland friherrar.
En medlem av ätten blev genom adoption rysk greve Reutern, baron Nolcken, enligt primogenitur 1890 17/12, se den andra yngre grenen.
Ättemedlemmarna är idag med något undantag bosatta i Tyskland.
Friherrebrevet i original i privat ägo.
SAK 2022.
Blasonering
”… En Skiöld twärs fördelt uti Fyra Fält: mit uppå fördelningen deβ förra gamle adel StamWapn, som är en Skiöld af Silfwer, hwarutinnan på en grön tufwa, 2ne grönskande Pihl- trästelningar upwäxa, af hwilka de 2ne yttre kasta sine Skott i kors öfwer hwarandra. Af sielfva Frijherre Wapnet är det första Fältet Blådh, hwarutinnan ligga 2ne gyldene Oljvqwistar, korswis öfwer hwarandra och ofwanför wisar sig en Silfwer Billet, och det så wäl i anseende til Freds underhandlingen i Åbo, som andre uti utrikes beskickningar förrättade högst angelägne och hemlige wärf som och des uti Wårt och Riksens Cancellie Collegio innehafde wigtige ämbeten. Uti det andra fältet, står det Stackelbergiska Skiöldemärket, som des mödernes, hwilket är af Guld, hwarutinnan sig wisar ett grönt treklintadt berg, emellan hwilcka Klyftor 2ne ifrån hwarannan lutande Lindestubbar rotade äro, hwartera med et grönt blad på yttersidan löfwärket, det tredje Fältet, som utwisar deβ Frus wapn af Godeska slägten, är rödt med 3ne silfwer Biörntaβar uti ordentelig ställning. Det fierde Fältet är blådt, hwarutinnan står en flächter Silfwer-Örn, såsom Herrskapet Ösels Wapn, hwaräst denne Adel slägten i (oläsligt) tider besutit Gods. Ofwan uppå Hielmen stå 2ne öpne Torner-Hielmar med en Frijherre Crona emellan och en uppå hwardera Hielmen Uppå den högra Hielm Cronan wisa sig de i Wapnet beskrefna 2ne Pihl-telningar. Uppå den Wänstra Hielm-Cronan står en utslagen Silfwer Fana, emellan 2ne gröna Oljvqwistar. Skiölden hålles å högra sidan af ett sig tillbakars seende Gyllende Leijon, och stödes å wänster af en Swart ifrån wapnet bortseende Örn med utslagne Wingar. aldeles, som detta wapn, med des egentel färgor härhos afmålat finnes: …”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 10:067.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-25.
