Tersmeden - Adlig - Nr. 1940 C
Släkten härstammar från norra Tyskland. Namnet var tidigast avdelat (tor Smede, tor Smeden, zur Schmiden och liknande, vilket sedan utbildade sig till Tersmeden). Äldste kände stamfader är köpmannen i Stade, Claus tor Smede (död ca 1497). Dennes son, Thomas tor Smede (död 1553) blev köpman och rådman i Flensburg i Schleswig. Dennes sonsons son, Herman zur Schmiden (ca 1610–1667), inflyttade före 1636 till Sverige, där han så småningom blev arrendator av Larsbo bruk i Söderbärke socken i Dalarna.
Hans sonson, bergsrådet och brukspatronen, ägaren till Larsbo bruk, Jacob Tersmeden (1683–1753), adlades 1751 22/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik. Han introducerades 1752 8/6 under nr 1940, nuvarande 1940 C.
Dennes son, vice amiralen och varvsamiralen i Karlskrona, Carl Tersmeden (1715–1797), uppflyttades såsom varande kommendör av Svärdsorden 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 1940 A, men slöt själv sin ätt på svärdssidan 1797 21/12.
Jacob Tersmedens sonson, vice presidenten i Krigskollegium, generaladjutanten och översten i armén sedermera generalmajoren och presidenten i Kammarrätten Fredrik Tersmeden (1752–1819), uppflyttades såsom varande kommendör av Svärdsorden 1800 14/6 i dåvarande andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätt under nr 1940 B. Han upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1809 29/6 på Stockholms slott av konung Karl XIII, och introducerades i denna värdighet 1811 21/6 under nr 338. Den friherrliga ätten, liksom kommendörsätten på svärdssidan, utgick 1914 9/5 och på spinnsidan 1955 25/10.
Släkten har även förgrenat sig i den utdöda tersmedenska grenen av friherrliga ätten Cedercreutz nr 143, se dito.
Originalsköldebrevet är sedan 2012 donerat till Riddarhuset. Friherrebrevet i original är sedan 2014 donerat till Riddarhuset.
Blasonering
”… En Sköld af Guld, hwarutinnan en Röd Sparre uprest är, fölgd af Trenne Swarta Hamrar. Ofwanföre uti en Blå Chef wisa sig Trenne i rad stälte Franske Liljor af Guld. Ofwanpå Skölden står en Öpen Torner-hielm, zirad med en af Guld Silfwer och Rödt wriden Hielm Krants, hwarutur upstiger Öfwer delen af ett Gyllende Leijon, hwilket håller uti Ramarne en Swart Hammare. Hielm Täcket är Rödt, fordrat med Silfwer, kantadt samt upbundit med Guld frantsar och toffsade Snören, aldeles som thetta wapnet, med sine rätta färgor här hos afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2015-03-14.