Stackelberg - Grevlig - Nr. 100
Utgrenad ur friherrliga ätten Stackelberg nr 192, se dito.
Generalmajoren av kavalleriet, översten och chefen för Adelsfaneregementet sedermera generalen friherre Wolmar Reinhold Stackelberg (1705–1801), upphöjdes i grevlig värdighet 1763 12/4 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik, men brevet utfärdades först 1779 28/3 på Ulriksdals slott av konung Gustav III. Han introducerades 1779 5/5 under nr 100.
Medlemmar av yngre grenens yngre del är bosatta i Frankrike och Schweiz.
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Stackelberg nr 113 och friherrliga ätten Stackelberg
nr 127.
Grevebrevet i original i privat ägo.
Blasonering
”… En Gyllende Skjöld, hwarutinnan nedifrån uppskjuter ett trespitsigt Grönskande Berg, och däruppå uppwäxa Twänne Naturligt målade höga afbrutne Träd-Stakar eller Stubbar, hwardera beprydd med Twänne Gröna Löf, ett på inre och ett på yttre Sidan. Uppå Skjölden stå Trenne med Grefwe-Kronor krönte öppne Torner-Hjelmar. Uppå den Medlersta uppreser sig till hälften ett åt Höger wändt Krönt Gyllende Lejon imellan Twänne sådane Stakar, som i Skjölden finnas. Uppå den Högra Hjelm-Kronan står upprest en Naturligt målad kort Stubbe med sina Rötter och Twänne Gröna Löf, som betecknar det Taubiska Stamvapnet, och där bakom Trenne Hwita Strussfjädrar, tagne af den Friherrliga Maijdelska Ättens Hjelm-Prydnad; Och på den Wänstra står en Fältmarskalks Staf, sidosatt till Höger af en Blå Fahna och ett Gyllende Estandar, samt till Wänster af ett Blått Estandar och en Gyllende Fahna. Skjöldhållare äro Twänne modige Gyllende Lejon med utwände Hufwuden, äfwen tagne utur det Friherrliga Maijdelska Wapnet, hållande i ramarne hwar sitt Swärd, Fästet af Guld, men Klingorne Blå och stående på en Grön Mark, äfwensom Skjölden; Men både desze och Skjölden omgifwas af en ifrån Hjelmarne nedhängande Blå Wapen-Mantel, underfodrad med Guld, samt zirad och uppbunden med Gyllende Frantsar, Snören och Toffsar. Aldeles som detta Wapen med sina rätta Färgor härhos afmåladt finnes.”
Grevebrevet i original, RHA, ljuskopia.
Transkription: Göran Mörner, 2019-02-12.