Sack - Friherrlig - Nr. 170
Medeltida adlig ätt som härstammar från Mark-Brandenburg i Tyskland och är känd sedan 1284. En gren var sedan 1500-talet verksam i Livland. I början av 1600-talet och överflyttade denna gren till Sverige med ryttmästaren vid Södermanlands ryttare (Livregementet till häst) sedermera översten och slottshauptmannen på Riga och Neumünde skans samt häradshövdingen i Rasbo härad i Uppland, Otto von Sack (1589–1658), vilken introducerades på Sveriges Riddarhus 1625 (10/3–4/4) i tredje klassen, svenneklassen, under nuvarande nr 63.
Hans sonsons son, kammarherren och sedermera kanslirådet Johan Gabriel Sack (1697–1751), upphöjdes tillsammans med systern Hedvig Elisabeth Sack (1708–1760) i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1719 7/9 i Palatset i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora. Johan Gabriel introducerades 1720 under nr 170, varvid den adliga ätten utgick på svärdssidan.
Friherrebrevet utfärdades dock först 1776 19/4 på Stockholms slott av konung Gustav III.
Ätten utgick på svärdssidan 1973 19/2.
Originalresolutionen från 1719 förvaras i Riddarhuset. Friherrebrevet i original från 1776 i privat ägo.
Blasonering
”… En i fyra fält afdelt fransk sköld. Mitt på afdelningskorsset, som är blått, synes sackiska hjertvapnet, bestående af fyra /lakun/ tänder af silfver i rödt fäldt, spetsarne emot hvarannan vände och basis emot sköldens fyra hörn. Första fältet i friherre skölden är guld, hvari visar sig en blå fransk lilja. Det andra är silfver, hvarpå ses sex röda rutor, tre och tre satte, det 3:die fältet är aldeles lika med det andra och det fjerde med det första. Ofvanpå skjölden synes en friherrlig crona och på hvardera sidan om densamma en öpen tornerhjelm med fem gyllene böijlar, äfven prydde med friherre kronor. Utur den högre upstiger till midjan en svart morisk qvinna med svart, ikring axlarne fladdrande hår, hällandes händerne i sidorne samt kring hufvudet omgifven med en grön krantz, i hvilken fyra röda rosor äro inflätade. Utur den vänstra hjelmen uupstiga 2:ne påfogle stjertfjädrar af naturlig färg; på yttre sidan af den högra är fästad en half, långs efter klufven röd fransk lilja och på yttre sidan af den vänstra en half sådan blå. Kronorne och hjelmarne fordrade med rödt samt löfvärket af gull, silfver, blått och rödt. Sköldhållare äro 2:ne delphiner af naturlig färga med nedstående åt skölden vände hufvuden med stjertarne vände upåt. Vapnet hvilat på en decorerad piéd d’stal. Aldeles som det samma här frammanföre med sina rätta färgor afmålat finnes. . . .”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 11A:022.