Rudenschöld - Friherrlig - Nr. 227
Släkten härstammar från Värmland. Äldste kände stamfader är bonden i Rudstorp i Kils socken, Torsten Bengtsson (nämnd 1640). Dennes sonson var biskopen i Linköpings stift, Torsten Rudén (1661–1729).
Hans hustru och åtta barn, fem söner och tre döttrar, adlades för dennes förtjänster 1719 23/5 i Palatset i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Rudenschiöld. De var hustrun Magdalena Wallwik (1672–1755) och sönerna, löjtnanten vid Bohusläns dragonregemente Christoffer Rudén (1695–1736), sedermera riksrådet Carl Rudén (1698–1783), sedermera kunglige sekreteraren Johan Rudén (1700–1771), sedermera statskommissarien Bengt Rudén (1702–1760), och sedermera kommerserådet Ulric Rudén (1704–1765), samt döttrarna, Emerentia Rudén (1708–1770), Anna Christina Rudén (1711–1745), och Catharina Margaretha Rudén (1712–1740). Sönerna introducerades samma år som adlandet under nuvarande nr 1583.
Christoffer slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1736 2/10, medan Johan och Ulric själva slöt sina ättegrenar 1771 16/7 respektive 1765 6/4. Bengts ättegren och därmed hela den adliga ätten utgick på svärdssidan 1793 7/9.
Emellertid hade ovannämnde statssekreteraren i Utrikesexpeditionen sedermera presidenten i Kommerskollegium och riksrådet Carl Rudenschiöld (1698–1783), upphöjts i friherrlig värdighet 1747 16/12 i Palatset i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades 1752 8/6 under nr 227.
Han upphöjdes vidare i grevlig värdighet 1770 14/5 på Drottningholms slott av konung Adolf Fredrik (jfr Inrikes civilexpeditionens rådsprotokoll 1770 15/5, justerat 1770 22/5), men tog som sådan aldrig introduktion. Detta innebär ändå att ättemedlemmarna är grevar och grevinnor.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Rudenhielm nr 1459.
Originalsköldebrevet och friherrebrevet i original är sedan 1922 deponerade i Riddarhuset.
Blasonering
”…, des förra Adeliga Stam-Wapn, som är en afskuren Skiöld, uti hwars öfre fält, som är Blådt, står en Silfwerstolpe, belagd med en blå Stierna, och sidosat med Twenne Guld-Billetter. Uti det nedre fältet, som är af Guld, wisa sig femb med ett Rödt band sammanbundne Gröna Lager-Qwistar. Ofwan på Skölden stå Twenne Öpne Torner-Hielmar med En Frij-Herre-Crona emellan, och en uppå hwardera hielmen. Uppå den högra Hielm Cronan glindrar en Silfwer Stierna emellan Twenne Korswis lagde gröna Lager Quistar: Utur den Wenstra Hielm-Cronan upstiger en Silfwer Swan med flyckt stälte Wingar, hwars Hals är beprydd med en Guld Crona, hållandes i Näbben en nederåt hängjande Guld Ring. Skiölden stödjes å högra sidan af en hwit, å Wenstra af En Swart sittjande Örn med utslagne Wingar, och ifrån Skiölden utåt wände Hufwuden. Aldeles som detta Wapn med des egenteliga färgor härhos afmålat finnes: …”
Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-04-27.