Rudbeck - Adlig - Nr. 1637
Ursprungligen dansk släkt från Nordslesvig, vars äldste belagde stamfader är gårdsägaren Hans Jensen i Hoptrups socken (känd från 1524). Hans Jensens sonson var Johan Pedersson Rudbeck (1550–1603), vilken antagit släktnamn efter födelsegården Rudbek. Han överflyttade till Sverige och blev stadskrivaren i Örebro. Sonen var den välkände biskopen i Västerås stift, Johannes Rudbeckius d.ä. (1581–1646), vilken i sin tur var fader till professorn i medicin och rektorn vid Uppsala universitet, Olof Rudbeck d.ä. (1630–1702).
Den senares son, professorn i medicin (anatomi) och botanik vid vid Uppsala universitet sedermera arkiatern Olof Rudbeck d.y. (1660–1740), adlades 1719 10/7 på Karlberg av drottning Ulrika Eleonora med oförändrat namn. Han introducerades 1720 under nuvarande nr 1637.
Ätten har 1776 utgrenat sig i friherrliga ätten Rudbeck nr 282, se dito.
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Rudebeck nr 872 och utdöda adliga ätterna von Rudbeck nr 1252 och Rudbeck nr 1366.
Originalsköldebrevet från 1692 för adliga ätten von Rudebeck nr 1252 förvaras sedan 1920 i Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld fördelt i Twenne genom ett femuddigt streck i twänne frija fäldt, warandes det öfre fältet af Gull och det nedra rödt. Ofwan på Skiölden står en Öpen Tornerhielm, hwar öfwer Ligger en Ruda af Gull, wändandes sig åt wänster; bak om den samma wijsa sig Trenne röda Rosor uppå en grön Stielcka. Crantzen och Löfwercket är af gull och Rödt, aldeles som detta Wapen med sina egenteliga Färgor här hoos afmålat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 07:076.
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-21.