Pfeiff - Friherrlig - Nr. 289

Ursprungligen en skotsk släkt (Fife, Fyf) som på 1500-talet överflyttat till Pommern i Tyskland. Äldste kände stamfader är Jürgen (Georg) Pfeiff (död före 1614 1/10) som 1573 blev borgare i staden Gollnow i Pommern och som från 1590 bodde i Stargard. Hans sonson, magistern Johan Jacob Pfeiff (1613–1676), inflyttade till Stockholm och blev 1639 andre pastor vid tyska S:ta Gertruds församling för att 1655 bli förste pastor och 1665 biskop över Estland.
Johan Jacobs änka, Anna Grundel (död 1704) och sex barn, två söner och fyra döttrar, adlades för hans förtjänster 1678 19/11 i Ljungby av konung Karl XI med oförändrat namn. Sönerna var kaptenen sedermera majoren Friedrich Pfeiff (1649–1711) sedermera assessorn vid Åbo hovrätt Daniel Pfeiff (1653–1701) och döttrarna Elisabeth Pfeiff (1643–1729), Anna Maria Pfeiff (1644–1705), Catharina Pfeiff (född 1647 och död efter 1710) samt Margaretha Pfeiff (1656–1709). Sönerna introducerades 1680 under nuvarande nr 945.
Den äldre sonen, Friedrich, slöt själv sin ättegren 1711. Ätten utgick på svärdssidan 1980 31/8 och på spinnsidan 1993 26/11.
Emellertid hade en son till Daniel Pfeiff, generallöjtnanten Pehr Gustaf Pfeiff (1690–1783), upphöjts i friherrlig värdighet 1772 27/5 på Stockholms slott av konung Gustav III. Han introducerades som friherre 1776 30/4 under nr 289.
En ännu icke redovisad gren fortlever i Brasilien.
Friherrebrevet i original är sedan 1995 deponerat i Riddarhuset.

Rang

Friherrlig

Ättenummer

289

Ursprung

Skottland

Adlad

1772-05-27

Introducerad

1776-04-30

Utdöd svärdssidan

Fortlever

Utdöd spinnsidan

Fortlever

Status

Introducerad

SAK 2022.

Blasonering

”… En med Silfwer Borde omgifwen och en gång Klufwen Skjöld. Uti det Blå Fäldtet till Höger framkommer till Wänster hälften af en gående Naturligt målad Hjort, och uti Wänstra Fäldtet som är Rödt, står en litet emot wänster wänd Naturligt målad Wildman med Krants och Lifgjördel af gröna Ekeblad, samt en Gyllende klubba på högra Axlen. Den nämde Borden är belagd med Fjorton röda Fembladiga Rosor. Ofwan på Skjölden står en Friherrlig Crona emellan Twenne äfwen med Friherre Cronor Krönte och med Fem gyllende Byglar försedde Öpna Tornere Hjelmar. Utur den Högra Hjelm Cronan upspringer mot höger en Half naturligt Målad Hjort emellan Twenne LifFanor af Silfwer wid Gyllende stakar och uppå den wänstra Hjelm Cronan står uprest en crenelerad borg, omgifwen, öfwer hwilcken swäfwar Tre Femuddige Stjernor af Guld, åtföljande hwar annan 2 och 1. warandes bemälte borg omgifwen af Twenne Struszfjädrar den till Höger blå, den till wänster Röd. Skjöldhållare äro till Höger ett tappert sig tilbaka seende Leijon af guld, och till wänster en modig sig tilbaka seende Häst af Silfwer. Aldeles som detta Wapn med sina egenteliga Färgor här frammanföre afmålat finnes.”

Friherrebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-09-14.