Nordenfelt - Adlig - Nr. 1662
Släkten härstammar från Västmanland. Den med visshet äldste kände stamfadern är bergsfogden i Lekebergs och Karlskoga bergslager i Örebro län, kommissarien och brukspatronen på Frösvidal i Närke Johan Olofsson Norijn (1651–1695). Han kan möjligen ha varit son till handlanden, rådmannen och riksdagsmannen i Nora Olof Börjesson (levde 1678).
Johan Olofsson Norijns äldste son, även han bergsfogde i Lekebergs och Karlskoga bergslager, överkommissarien och brukspatronen på Frösvidal Johan Norijn (1676–1725) adlades 1719 28/9 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Nordenfeldt. Han introducerades 1720 under nuvarande nr 1662.
Hans ättegren utgick dock på svärdssidan 1773 17/5.
Emellertid hade hans yngre broder, tidigare bergsfogden i Värmland och brukspatronen på Mölnbacka i Värmland Olof Norijn (död 1724) adlats genom kunglig resolution given 1720 22/3 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med den äldre broderns vapen och namn. Han skulle även inbegripas i dennes sköldebrev och introducerades sålunda 1723 15/10 under samma nummer.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Nordenswerd nr 1825.
Originalsköldebrevet från 1719 är sedan 2018 donerat till Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld i längden fördelt i twänne lika Delar, warandes det högre Fältet af Guld, hwaruti sees en blå tilltagande Måna ofwanför ett swart Berg. Uti det wänstra Fältet, som är blått, flyta twänne bandewis stälte Strömmar af Silfwer. Ofwan på Skiölden står en öpen Tornerhielm, öfwer hwilken wisar sig en blå tilltagande Måne, emellan twänne utslagna Wingar, hwaraf den högre är af Silfwer och den wänstre af Guld. Crantzen och Löfwerket är af Guld, Silfwer, blått och swart, aldeles som detta Wapnet med sina rätta och egenteliga Färgor här nedanföre afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA (1719-09-28).
Transkription: Göran Mörner, 2016-12-20 & Karin Borgkvist Ljung, 2017-01-25.