Nordenfalk - Adlig - Nr. 2063
Släkten härstammar från Småland. Den med visshet äldste kände stamfadern är bonden Gudmund (död omkring 1564) i Dragaryd i Kånna socken, Småland. Hans son var kyrkoherden i Nors pastorat och kontraktsprosten i Västersysslet i Karlstads stift i Värmland, Erlandus Gudmundi Norenius (1554–1630).
Dennes sonsons sonson, förste protokollssekreteraren i Justitierevisionsexpeditionen Johan Noreen (1727–1806), adlades 1769 3/10 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Nordenfalk, men brevet undertecknades 1771 av konung Gustav III. Han introducerades 1776 5/3 under nr 2063.
Med ätten sammanhör sedan 1839 friherrliga ätten Nordenfalk nr 390, se dito.
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Löwenhielm nr 1791 och utdöda adliga ätten Nordenborg nr 1804.
Originalsköldebrevet är sedan 1930 deponerat i Riddarhuset.
Blasonering
”… En twå gånger klufwen Skiöld, hwaraf Trenne lika breda Fält upkomma, af hwilka det Medlersta af Guld föreställer en emot höger stående Falck, med sin Naturliga Färg och Rödt fladdrande band om halsen. De andre bägge Fälten til Höger och Wänster äro Blå, och i hwardera af Dem ses en uprest Billette af Silfwer. Ofwan i Skiölden ses en röd Chef, och mitt på den samma lyser en Femuddig Stierna af Guld, beledsagad på bägge sidor af en Fransk Lilja af Silfwer. Ofwan uppå ses en öpen Tornerehielm, och derutur emellan twänne Strutsfiädrar, den til Höger Blå, och den andre til Wenster röd, upwäxa Twänne grönskande Lager Grenar, som wefwa sig tilsammans til en Krants och omgifwa ett, något litet utbögdt Korsz af Guld. Krantsen är wriden af Guld och Blått, och Wapentäcket är blått underfordradt af Guld, samt Zirat och upbundit med Gyldene fransar och Snören. Aldeles som detta Wapn med sine egentelige färgor här afmålat finnes.”
Sköldebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-05-19.