Montgomery - Adlig - Nr. 1960 B
Ätten utgör liksom kommendörsätten Montgomery nr 1960 A, se dito, en gren av den gamla normandisk-skotska ätten Montgomery, känd sedan 1027 med Rogerius de Montgomerie (Monte Gumeri), befryndad med Vilhelm Erövraren. Hans son Robert Montgomerie begav sig 1067 till England och innehade vid sin död 1095 bl.a. grevskapet Shrewsbury. Ätten överflyttade på 1100-talet till Skottland varifrån flera medlemmar på 1620- och 1630-talet kom i svensk krigstjänst.
Till dessa hörde överstelöjtnanten Jacob Montgomery (död 1634), vilken uppges vara farfader till den med visshet äldste kände stamfadern, överstelöjtnanten David Christoff Montgommery (1642–1708).
Den senares fem sonsöner naturaliserades som svenska adelsmän genom kunglig resolution given 1774 12/1 på Stockholms slott av konung Gustav III. Dessa var löjtnanten vid Östgöta kavalleriregemente sedermera ryttmästaren David Christopher Montgomery (1724–1783), ryttmästaren vid Östgöta kavalleriregemente sedermera majoren Carl Johan Montgomery (1730–1805), löjtnanten Otto Wilhelm Montgomery (1736–1775), löjtnanten i armén och livdrabanten sedermera majoren Gustaf Adolph Montgomery (1739–1803) och kornetten vid Östgöta kavalleriregemente sedermera ryttmästaren Edvard Montgomery (1746–1813). De skulle alla inbegripas under den 1736 adlade ätten Montgomerys nummer, och introducerades sålunda 1776 9/5 under nr 1960.
Då den äldre ättegrenen uppflyttades som kommendörsätt 1786 med nr 1960 A erhöll ätten nr 1960 B.
David Christophers ättegren utgick på svärdssidan 1826 9/4, och Otto Wilhelms ättegren 1979 13/10.
En gren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 134 bland adelsmän, men utgick på svärdssidan 1898 3/8.
Två grenar av ätten är bosatta i USA. Ättemedlemmar är även bosatta i Danmark, Kanada och på Nya Zeeland.
Ättemedlemmar skriver sig de Montgomery och De Montgomery.
Resolutionen i original är sedan 1911 deponerad i Riddarhuset.
Blasonering
”… de gamble Montgommeriernes Adeliga Wapn, som är en Skiöld fördelt i Fyra Fält, hwaraf dett första och fiärde är Blått med trenne Franska Lilljor af Guld besatt. Dett andra och tredie Fältet är rödt, hwarutinnann trenne Gullringar, hwardera med en Saphir infattade i triangels-vijs rangerade äro. Skiölden är omgifwen med en Bord af Guld, hwilcken är Chargerad med en dubbel röd Trescheur, fleurdeliserad af Åtta Lilljor samma färg. Ofwer Skiölden står en öppen Tornerhielm, med gyllende Crona Zirad, hwaruppå hwilar en bewäpnad Arm med en Lance af Guld i näfwen. Hielmtäcket är af Guld, Röd och Swart Färg, aldeles som detta wapn med sine egentelige färgor här bredewid afmålat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, Stf 04:063-066, (1736-06-07).
Transkription: Göran Mörner, 2017-03-04 & Karin Borgkvist Ljung, 2017-08-25.