Lagerfelt - Friherrlig - Nr. 245
Släkten härstammar från Östergötland. Äldste kände stamfader är domprosten i Linköping, Olaus Petri (1537–1599).
Hans sonson, sekreteraren i Riksarkivet sedermera vice presidenten i Åbo hovrätt och riddarhusdirektören Israel Israelson (1610–1684), adlades 1646 10/1 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet Lagerfäldt. Han introducerades 1647 2/3 under nuvarande nr 344.
Landshövdingen i Östergötlands län sedermera presidenten Gustaf Adolph Lagerfeldt (1693–1769), upphöjdes i friherrlig värdighet 1766 6/10 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik. Den friherrliga ätten introducerades 1770 20/2 under nr 245 varvid den adliga utgick.
Originalsköldebrevet liksom friherrebrevet i original i privat ägo.
Blasonering
”… En med ett utbögdt S:t Andreæ eller Snedkorss fyrstyckad Skjöld, uppå hwilken är lagd en Oval Hjert-Skjöld, Som innefattar det Adeliga Lagerfeldtska Stam-Wapnet, Nämligen ett grönskande Lagerbärsträd af Trenne lika höga Grenar med Fem Blad och Fyra Röda Bär på hwardera Grenen uti Gullfäldt, som upskiuta utur en i Hjertskjöldens Blå Stam förekommande utspridd Rot af Guld. Af FriherreWapnet är det öfwersta Fäldtet af Guld, hwaruti föreställes en emot Höger framräckande Hand af Naturlig Färg, Som håller en Blå Embetsstaf, omgifwen mot Öfra ändan med en Crona af Guld, och klädebonaden för handen är af Purpur; Utmärkande det Konunga Bud och Befallningshafwande Embete, Som han till Kongl. Maijts nådiga nöije i många År fördt. Det undra Fäldtet är äfwen af Guld, som föreställer ett Blådt dragit Swärd och en grön Lagergren korswis lagde, beledsagade öfwer och under med Twenne Blå Billetter, som alt har sitt afseende på Landshöfdingens i långlig tid förwaltade Domare-Syslor. Det till höger warande Fäldtet är fördelt i Trenne lika delar, af hwilka den medlersta wisar ett Utdrag af von der Ostens genandt Sackens eller Landshöfdingens Möderne Wapn: Warandes det mitt i Tu klufwit, så att Högra Fäldtet af Guld wisar en Blå Nyckel, Axet upp, och wändt till Wänster, och det Wänstra Fäldtet Rödt, Som innehåller Tre Bandevis Löpande Strömmar af Silfver. De andre bägge Delarne äro af Sidstnämde Metall. Åter Det till wänster warande Hufwud Fäldtet, är likaledes fördelt uti Trenne lika delar hwaraf den Medlersta Bielcken föreställer den urgamla Stora Wånga Ättens, eller dess Frus Stamwapn, Tre Bandewis löpande Strömmar af Silfwer uti Blått Fäldt: och de andre bägge Delarne äro lika Som till Höger af Silfwer, Samt sidst är Snedkorsset emot Uddarne belagt med hwar sin Fembladig Roos af Guld. Ofwan på Skjölden wisa sig Twenne emot hwarannan wände, Öpne och Krönte Tornere Hjelmar, Samt emellan dem en Friherrlig Krona. Uppå den högra Hjelmen stå emellan Twenne Utslagne Wingar den till Höger Röd och den andre till Wänster Blå, upreste Fem Gröna Påfogelsfjädrar belagde med Twenne Nycklar i Korss, af Guld, Samt åfwanföre en Lysande Sexuddig Stjerna af Samma Metall; Men öfwer den wänstra Hjelmen Sees den förra Adeliga Lagerfeldtska hjelmprydnaden, en Sjubladig Lagerbärs Qwist med Fyra Röda Bär, emellan Twenne Buffelhorn, i Twäran fördelte af Guld och Blått. Skjöldhållare äro Twenne Sig tillbaka Seende Röda Drakar med Utspände Wingar. aldeles Som detta Wapn med Sina rätta och egenteliga Färgor här afmålat finnes.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 12A:014.
Transkription: Göran Mörner, 2020-08-19.