Hisinger - Adlig - Nr. 2002
Släkten härstammar enligt uppgift från ön Hisingen i Bohuslän. Äldste kände stamfader är fogden i Ulvsunds län i Västmanland, Olof Hising (död 1597).
Ätten består av tre befryndade grenar.
Olof Hisings ättling i femte led, brukspatronen och assessorn sedermera bergsrådet Johan Hising (1727–1790), adlades 1770 23/1 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Hisinger, men sköldebrevet utfärdades först 1773 24/1 på Stockholms slott av konung Gustav III, och introducerades 1773 3/6 under nr 2002.
Hans ättegren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 141 bland adelsmän. En ättemedlem upphöjdes dessutom 1819 12/9 i finländsk friherrlig värdighet enligt primogenitur och introducerades i denna värdighet 1820 30/8 under nr 29 bland friherrar. Den friherrliga värdigheten utsträcktes 1883 14/6 till samtliga medlemmar av grenen men denna utgick på svärdssidan 1928 8/6.
Johan Hisingers kusin, hovrättsrådet sedermera vice presidenten i Vasa hovrätt, Carl Hising (1738–1805) och Johan Hisingers brorson, brukspatronen Wilhelm Wilhelmsson Hising (1766–1852), adlades 1784 6/9 på Drottningholm av konung Gustav III med adoption på sin frändes namn och nummer. De introducerades sålunda 1789 7/1 under nr 2002.
Wilhelm Wilhelmssons ättegren utgick på svärdssidan med honom själv 1852 28/6, varvid ätten även utgick på svärdssidan i Sverige.
Carls ättegren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 28/1 under nr 141 bland adelsmän, men utgick på svärdssidan 1974 1/2 och på spinnsidan 2019 14/11.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Adoptionsbrevet i original från 1784 förvaras sedan 1916 i Finlands Riddarhus.
(SAK 2019)
Blasonering
”… En Swensk Sköld med en Gyllene Chef, som däraf intager en tredje-del, och föreställer trenne med skaftten nedwända Hamrar i bredd: därunder är Skölden 2.gånger lika klufwen, ytterst, på hwardera sidan, blå, och uti den medlersta delen, som är Röd, wisar sig en Mercurii Staf af Silfwer. Ifrån den öpna Tornerhjelmen upstiger en swart hammare, beledsagad af 2.e Gyllene Sädes-Ax, hwardera med 2.e Gröna blad, imellan 2.e af Guld och blått wäxel-wis fördeldte Wingar. Krantsen är wriden af blått, guld och rödt, och i stället för Löfwärk åtföljes Sköldens yttersta kant til inemot dess fot, utaf en Feston af Gyllene Lagerblad, bakom hwilken, öfwer Chefen, Gyllene Arabesques sig böja: Aldeles som det samma här, med sina rätta och egenteliga Färgor afmåladt finnes.”
Adoptionsbrevet i original, FRH, (1784-09-06).
Transkription: Göran Mörner, 2017-10-29.