Ekesparre - Adlig - Nr. 1705
Släktens äldste kände stamfader är kommissionären, postmästaren och tullförvaltaren i Arensburg på Ösel, Nicolaus Mathias Eck (1620–1690).
Hans son, kaptenen vid artilleriregementet Carl Johan Eck (1683–1761), adlades 1719 10/12 i Palatset i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Ekesparre, och introducerades 1720 under nuvarande nr 1705.
Han återflyttade till Ösel 1725 och ätten har därefter ej varit representerad i Sverige.
Ätten var sedan 1741 intagen på Ösels Riddarhus, sedan 1797 på Livlands Riddarhus och sedan 1911 på Estlands Riddarhus med namnet von Ekesparre.
Ättemedlemmarna är idag bosatta i Tyskland och Sydafrika och skriver sig von Ekesparre.
Blasonering
”… En Skiöld fördeld i twären utij twenne delar, det första Fältet är blått i hwilket är en Sparre af gull, det andra Fältet är af silfwer, hwar uti står ett Eketrä. Ofwan på Skiölden står en öppen Tornerhielm, hwar uppå äro twänne bewäpnade Armar hållandes en blå Kula emellan händerne. Crantzen och Löfwärcket är af gull, silfwer, blått och grönt, aldeles som detta Wapn med des rätte färgor här hos afmålat finnes: …”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 07:132.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-10-25.