Cronstedt - Grevlig - Nr. 83
Den adliga ätten består av två genom giftermål befryndade släkter, Gavelius och Olderman.
Släkten Gavelius äldste kände stamfader är borgaren och rådmannen i Gävle, Peder Hansson (död 1612). Hans sonson direktören Mårten Gavelius (1638–1709), adlades 1686 17/12 på Stockholms slott av konung Karl XI med namnet Cronstedt och introducerades 1689 6/2 under nuvarande nr 1104 (B), för att själv sluta sin ättegren 1709 5/6.
Släkten Olderman härstammar från Rostock i Mecklenburg, Tyskland. Äldste kände stamfader är handelsmannen i Stockholm Anders Olderman (död 1679). Han var gift med Anna Gerdes (död 1701), vilken som änka gifte om sig med ovanstående Mårten Cronstedt.
Då den senare saknade barn adlades och adopterades styvbarnen, sedermera professorn i teologi vid Universitetet i Uppsala och kyrkoherden i Danmarks pastorat av Uppsala ärkestift Johan Olderman (1660–1697), sedermera riksrådet Jacob Olderman (1668–1751), se nedan, sedermera generallöjtnanten Gabriel Olderman (1670–1757), se nedan, sedermera presidenten Carl Olderman (1672–1750), se nedan, Christina Olderman (född 1656) och Anna Elisabeth Olderman (1665–1737), vilka genom ett öppet brev givet 1693 18/3 i Stockholm av konung Karl XI intogs i styvfaderns sköldebrev. Sönerna introducerades 1693 3/11 under styvfaderns nummer. Johans ättegren utgick 1728 10/5.
Generalmajoren av infanteriet och översten för artilleriet, sedermera generalen av infanteriet och presidenten i Krigskollegium Carl Cronstedt (1672–1750), se ovan, upphöjdes i friherrlig värdighet 1718 3/8 i Håga vid Eda skans av konung Karl XII och introducerades 1719 under nr 136, men ätten utgick på svärdssidan 1834 29/7.
Landshövdingen i Kronobergs län sedermera riksrådet Jacob Cronstedt (1668–1751), se ovan, upphöjdes i friherrlig värdighet 1719 23/5 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora, och introducerades samma år under nr 151.
Som riksråd upphöjdes han vidare i grevlig värdighet 1731 14/6 på Stockholms slott av konung Fredrik I, och sonen introducerades 1752 8/6 under nr 83 varvid den friherrliga ätten utgick. Grevebrevet utfärdades dock först 1771 12/6 av konung Gustav III.
Genom att ovannämnde generallöjtnanten Gabriel Cronstedt (1670–1757), 1748 utnämnts till kommendör av Svärdsorden uppflyttades ätten 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, som kommendörsätten Cronstedt nr 1104 a, varvid den adliga ätten utgick.
Kommendörsätten utgick i Sverige 1862 23/6. Emellertid hade ättens huvudmannagren immatrikulerats på Finlands Riddarhus 1818 30/1 under nr 70 bland adelsmän, men den, liksom hela ätten, utgick på svärdssidan 1979 9/5 och på spinnsidan 2010 27/9. En medlem av denna gren, senatorn och geheimerådet Carl Olof Cronstedt (1800–1883) upphöjdes i finländsk friherrlig värdighet 1870 8/2 och introducerades samma år 29/8 under nr 50 bland friherrar, men denna ättegren utgick med honom själv 1883 5/3, dock sedan hans svärson adopterats på den finländska friherrliga värdigheten.
En svensk gren som utflyttat 1856 och bosatt sig i Oceanien (Nya Hebriderna, Australien och Nya Zeeland) utgick på svärdssidan 1917 4/8 och på spinnsidan 1977 19/7.
Den andra yngre grenen är bosatt i Australien.
Den äldre adliga ättegrenen har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Adelstierna nr 1441, adliga ätten Cederschiöld nr 1117 och adliga ätten von Gavel nr 1343.
Originalsköldebrevet från 1686 liksom det öppna brevet i original från 1693 är deponerade i Finlands Riddarhus. Friherrebrevet i original från 1718 förvaras sedan 1951 i Riddarhuset. Friherrebrevet i original från 1719 liksom grevebrevet i original är sedan 1904 respektive 1888 deponerade i Riddarhuset.
SAK 2022.
Blasonering
”… En twå gånger klufwen, och lika många Gånger Delad Sköld, och således njo Fält, hwars medlersta blir Hiert Skölden, hwaruti desz förra Adeliga Wapn står, som är en delad Sköld, hwars öfra Fält är Blått, hwaruti en Öppen Krona af Silfwer stäld är, det Nedra Silfwer, hwaruti en blå Orm, som biter sig i Stierten i en hel Cirkel stäld är, af Grefweliga Wapnet är Första Fältet Guld, hwaruti en Swart åt Höger uprest Grip med utslagna Wingar stält är, i Öfra Hörnet af Fältet till höger, synes en liten Röd Skiöld, hwaruti et Gyllende Riks Äple stält är. Det Andra Fältet är Silfwer, öfwerlagt med en af Purpur och Hermelin öfwerdragen Råds Hatt. Det Tredie Fältet är Blåt, hwaruti Trenne Gyllende Penningar i förwänd Triangel stälte äro. Det Fierde är ock Blåt, hwaruti Trenne Grundlar eller Norsar af Silfwer i Rät upstående Triangel lagde äro: wid Foten af Fältet flyter en Silfwer Ström. Det Femte Fältet är Silfwer, öfwerlagt med Ellowa Swarta Hermeliner i Trenne Rader. Fyra, Tre, Fyra. Det Siette Fältet är Blåt, hwaruti springer Twänne Gyllende Leijon öfwer hwarandra. Det Siunde Fältet är Silfwer, hwaruti Trenne Blå Berg med Guld Flammor i bredd stälte äro. Det Åttonde Fältet är Guld, hwaruti ett åt Höger uprest Rödt Leijon är, hållandes emellan Ramarne en utspänder Blå Båge. Åfwanpå Skölden står Trenne Öppne Torner-Hielmar, beprydde med Grefweliga Kronor, på den Medlersta, som är Stam Hielmen, står Twänne ifrån hwarandra utslagne Wingar af Silfwer, hwaremellan sees et Naturligt Öga. På den Högra upstiger till Hälften et Rödt Leijon, hållandes i Högra Ramen et Riks Äple af Guld; på den Wänstra upresa sig Twänne Armar emot hwarandra, den Högra beklädd med Purpur och Hermelin, Den Wänstra öfwerdragen med Silfwer Harnesk, hållandes emellan Händren en dylik Hatt, som i Andra Fältet står. Skiölden hwilar på en Piedestall, och hålles till Höger af et Rödt Lejon, och till Wänster af en Swart Grijp, bägge med Hufwuden utwände, Aldeles som det här ofwan med sine rätte och egenteliga Färgor står afmålat; …”
Grevebrevet i original, RHA.
Transkription: Göran Mörner, 2019-02-22.
