Creutz - Grevlig - Nr. 68
Utgrenad ur friherrliga ätten Creutz nr 48, se dito.
Riksrådet och presidenten i Åbo hovrätt friherre Johan Creutz (1651–1726), upphöjdes i grevlig värdighet 1719 31/12 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora, och introducerades 1720 under nr 68.
Huvudmannagrenen immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 26/1 under nummer 1 bland grevar och fortlever där.
Beträffande personbeståndet i Finland se Finlands Adelskalender.
Grevebrevet i original i privat ägo.
Blasonering
”… Een Skiöld fördeld i 4 Fält, ock mitt uppå fördelningen deβ gambla Adeliga Stamwapen, som är en blå skiöld, i hwilken wisar sig ett Sautoir eller S:t Andreas Kors af silfwer, emellan 4 Stiernor af samma Metall. Men af sielfwa Grefwelige Wapnet är det första Fältet Rödt, hwaruti sees en skåttport af silfwer; Uti det andra Fältet, som är af Gull står ett swart Leijon, som håller ett rödt Kors Med högra Ramen, det Tredie Fältet är uti alt likt med det andra, så ock det Fierde med thet första. Ofwan på Skiölden stå tre Öpne Tornerhielmar, hwardera med en Greflig rona sirade; Utur den medlersta hielmkronan sträcka sig twenne försilfrade Wädurhorn med en silfwer stierna åfwanpå hwardera hornet; Utur den högre hielmkronan upstiger öfre dehlen af ett swart Leijon, som håller med högra ramen ett försilfrat Kors, uppå den wänstra hielmkronan sees en Krökter bewäpnad Arm, som håller på handen en RiksRådshatt. Löfwärket är Guld, silfwer, blått, rödt och swart. Aldeles som detta Wapen med deβ rätta färgor på andra sidan finnes afmålat.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 07:005.
Transkription: Göran Mörner, 2019-06-16.