Bruncrona - Adlig - Nr. 1798
Ätten består av två genom giftermål befryndade grenar.
Den äldre ättegrenen härstammar från Södermanland. Äldste kände stamfader är kaptenen vid Södermanlands regemente och kommendanten på Dalarö skans, Abraham Larsson (levde 1674).
Hans son, överstelöjtnanten vid Wismarska guvernörsregementet Lorents Bruhn (ca 1650–1729) och dennes brorson presidentssekreteraren i Kanslikollegium sedermera sekreteraren Abraham Bruhn (1693–1739), adlades 1726 30/9 i Stockholm av konung Fredrik I med namnet Bruncrona. Han introducerades samma år 10/12 under nr 1798. Lorents slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1729.
Huvudmannagrenen immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 7/2 under nr 116 bland adelsmän och fortlever där. Den yngre i Sverige boende grenen utgick på svärdssidan 1975 10/12 och på spinnsidan 1992 10/7.
Den yngre Rabbeska ättegrenen härstammar från Västmanland. Äldste kände stamfader är bonden, gästgivaren och nämndemannen i Råby i Dingtuna socken i Västmanlands län, Nils Johansson (död 1647). Hans sonsons son var professorn vid Universitetet i Uppsala, Olof Rabenius (1730–1772) som var gift med Anna Charlotta Bruncrona (1739–1827), dotter till ovannämnde Abraham Bruhn-Bruncrona.
Deras son, kaptenen vid arméns flotta sedermera översten och överlotsdirektören Nils Abraham Rabbe (1763–1846), i sin tur gift med sin kusin Maria Juliana Bruncrona (1771–1846), adlades genom kunglig resolution given 1799 16/11 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på sin svärfaders adliga namn och nummer. Han introducerades sålunda 1801 14/11 under nr 1798.
Denna gren utgick på svärdssidan 1859 21/2. Den var aldrig företrädd i Finland och hade gemensamt ursprung med adliga ätten Rabenius nr 2311.
Den äldre ättegrenen har gemensamt ursprung med adliga ätten Ridderbjelke nr 1337.
Beträffande personbeståndet se Finlands Adelskalender.
Originalsköldebrevet i privat ägo. Kopia i Finlands Riddarhusarkiv.
Blasonering
”… En Skiöld af blå Färg, hwaruti sees trenne förgylta Swin-Hufwuden. Öfwerst i Skiölden är en Chef af Guld, Zirad med trenne röda tiltagande Halfmånar. Ofwanpå Skiölden står en öpen Tornerhielm, öfwer hwilken wisar sig nedre Delen af en bar Arm, genom en gyllende Crona, fattandes med Handen en dragen Sabel. På hwardera Sidan om Armen är en grön Palmqwist. Krantzen och Löfwerket är af Guld, blått och rödt, aldeles som detta Wapnet med sina egenteliga färgor härofwan afmålat och ritat finnes.”
Sköldebrevet i kopia, FRH, (1726-09-30).
Transkription: Göran Mörner, 2019-06-13.