Braunerhielm - Adlig - Nr. 1600
Släkten härstammar från Småland. Äldste kände stamfader är rusthållaren i Eskebäck i Fagerhults socken i Kalmar län, Brodd Nilsson (död 1660). Hans son var kyrkoherden i Madesjö pastorat av Kalmar stift, kontraktsprosten Nicolaus Brodderi Bruun eller Braun (1617–1692).
Dennes son var biskopen över Kalmar stift, teologie doktorn Nicolaus Nicolai Braun (1658–1729), vilkens hustru, Margaretha Pontin (född 1668) och sju barn, fyra söner och tre döttrar, adlades för hans förtjänster 1719 23/5 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Braunerhielm. Sönerna var sedermera kammarherren Magnus Braun (1697–1763), studenten Nikolaus Braun (1701–1720), sedermera lagmannen Johan Braun (1702–1758) och sedermera kammarrådet Samuel Braun (1704–1758) och döttrarna, Helena Braun (1695–1748), Christina Braun (1699–1781) och Beata Braun (1700–1783). Sönerna introducerades 1720 under nr 1600.
Nikolaus slöt själv sin ättegren 1720, Johans ättegren utgick på svärdssidan 1930 23/10 och Samuel slöt själv sin ättegren 1758 21/5. Det är sålunda Magnus ättegren som fortlever idag.
Överhovstallmästaren Ferdinand Braunerhjelm (1799–1870), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1860 4/5 på Stockholms slott av konung Karl XV. Han introducerades samma år 10/9 under nr 401 men ätten utgick med honom själv 1870 2/2.
Vissa ättemedlemmar skriver sig Braunerhjelm.
Ätten har gemensamt ursprung med friherrliga ätten Brauner nr 320, se dito, och utdöda adliga ätten Braunersköld nr 1677.
Friherrebrevet i original är sedan 1894 donerat till Riddarhuset.
Blasonering
”… En Skiöld i längden fördelt i twänne lika dehlar, warandes det högre fältet blått, hwaruti ligger en gyllende Bielcke, öfver den samma sees twänne billetter af Silfwer och under Bielcken ett Kors af samma Metall, det wänstra fältet är af Guld, med en blå Mercurii Staf uti; Ofvan på Skiölden står en öppen Tornerhielm, hwarutur upstiger en grön Lager qwist emellan twänne utslagne och i twäran med Silfwer och blått hwar om annan fördehlte Wingar, hwardere af Wingarne är Zirad med twänne Stiernor, som skifta sig emot metallen och färgen; Crantzen och Löfwärket är af Gull, Silfwer och Blott, aldeles som detta Wapn med sina egentlige färgor här brede wijd på andra sidan finnes afmåhlat.”
Sköldebrevsavskrifter, RHA, 07:048.
Transkription: Göran Mörner, 2019-05-31.